Det var under coronavåren 2020 som Stine Christophersen slog larm om hur coronavården sköttes på hennes arbetsplats. Nu i efterhand känner hon att det var vissa saker som hon kunde ha gjort annorlunda.

– Jag ångrar att jag inte vände mig till media snabbare – det var när jag gjorde det som saker ändrades, säger hon nu.

En annan sak som hon ångrar är att hon inte gjorde en lex Sarah-anmälning direkt.

– Där och då kändes det som att jag behövde rädda liv akut och att det hade varit en långsam väg, men det hade varit bra om allt fanns på papper.

Läs också: Stine Christophersen – en ofrivillig vårdhjälte

Hon var ändå noga med att se till att det fanns bevis på det hon påstod genom att spela in alla samtal hon hade med chefer om problemen som fanns.

– Jag använde inspelningsfunktionen på min mobil. Den hade ett plånboksskal så att jag kunde ha det stängt och lägga upp den på bordet framför mig.

Hon kände att många kolleger och anhöriga till boende stöttade henne, men tänker att hon kanske skulle tagit hjälp av facket tidigare.

– Det hade varit bra att ha dem med sig hela vägen.

I december 2021 började en förstärkt lag för att skydda visselblåsare att gälla. Jessica Berlin, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, säger att en av de stora förändringarna gäller arbetsgivare, både privata och offentliga, och att det kommer att göra det lättare att slå larm och ändå vara anonym.

Alla med mer än 50 anställda måste inrätta visselblåsarfunktioner. Lagen är tvingande och införs stegvis beroende på verksamhetens storlek. Arbetsgivare som inte inför rapporteringskanaler kan få vite.

Än så länge är antalet ärenden om visselblåsare få hos LO-TCO Rättsskydd.

– Det är inte vanligt, men ärendena kan komma att öka i takt med att fler vågar slå larm, säger Jessica Berlin som hjälpt KA att ta fram en lista med snabbfakta för visselblåsare.