Den laddade frågan om att människor ska göra ett språktest för att få jobb är högaktuell i Göteborg. Det handlar om anställda inom vård och omsorg.

Från början drevs frågan i staden av Sverigedemokraterna (SD), sedan i en omarbetad form av Demokraterna och Socialdemokraterna. SD har nu ställt sig bakom det förslaget. Alliansen och de rödgrönrosa i Göteborg har dock varit emot.

Men under äldre- och vård och omsorgsnämndens möte i tisdags vände Alliansen. Så nu finns en majoritet för att gå vidare med språktester.

Krav välkomnas av Kommunal

Ett krav som välkomnas av Kommunals ordförande i Göteborg, Silvana Vretoska.

Hon säger att språkprov kan bidra till att sätta undersköterskeyrket på kartan igen. Men också till att anställda får lika villkor. 

– I dag har vi problem med att man till exempel tar bort arbetsuppgifter från de som inte kan skriva på svenska i vissa moment, som i sin tur är lönegrundande. Och så halkar de efter. Vi vill ju att det ska vara samma förutsättningar.

Hon nämner också att människor som jobbat på tillfälliga anställningar i år, men som när lastiden är inne för att omvandla tjänsten till en fast anställning, får höra att deras svenska inte är bra nog.

Därtill vårdtagare som inte vill att anställda som inte kan svenska kommer till dem överhuvudtaget. 

– Jag jobbar i hemtjänsten själv och vi vårdar en generation som inte är vana vid folk från ett annat land. Det blir inte snällt mot dem. Och jag som själv har utländsk härkomst vet att man blir inte alltid väl bemött. Jag har jobbat i 24 år och har fått höra både det ena och det andra.

Uska: Språktest fel väg att gå

Frågan har länge diskuterats i Göteborg, och förra året skrev undersköterskan Agneta Thomasin Svensson, som jobbar inom hemtjänsten i norra Biskopsgården en debattartikel i Göteborgsposten.

Hon tycker att språktester är fel väg att gå. Och skrev då bland annat:

”En person kan ha utmärkta språkkunskaper men brista i lämplighet. Det är inte rimligt att diskvalificera personer med omvårdnadstalang till förmån för andra som visserligen kan prata men brister i andra viktiga hänseende. Jag har arbetat sida vid sida med exempelvis en asylsökande hjärtläkare med specialisering mot äldre. Hennes svenska var inte så bra, hon hade varit här mycket kort tid. Men ville ändå göra en insats för våra äldre. Skulle hon inte få arbeta?”

Och det håller Kommunals Silvana Vretoska med om.

– Jag är också orolig att språktester vid rekrytering gör att vi kanske inte fångar upp eldsjälarna som är som gjorda för yrket.

Infört i andra kommuner

På arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) har man ingen heltäckande bild av hur många kommuner som använder språktester. Man tycker lokala försök är bra, men ser inte att det garanterar att lösa språkproblem å jobbet.

– Tydliga formella språkkrav och språktester kan vara bra verktyg vid rekryteringar men leder inte nödvändigtvis till höjd språkkompetens. Dels för att de kanske inte lyckas fånga eller mäta den kommunikationsförmåga som krävs till en viss tjänst eller arbetsuppgift. Dels för att det riskerar att begränsa tillgången på rätt kompetens i ett redan ansträngt läge, säger Elsa Lyon, på SKR:s avdelning för arbetsgivarfrågor.

Språktest vid rekrytering är infört i några kommuner som Botkyrka och Katrineholm, diskuteras i flera och på riksnivå driver Moderaterna och Sverigedemokraterna frågan.