I Lissabons hamn lastades två fartyg av strejkbrytare i maj 2020, enligt det portugisiska facket som därefter begärde sympatiåtgärder av svenska Hamnarbetarförbundet.

Den 13 maj varslade Hamnarbetarförbundet om blockad mot lastning och lossning av det första av fartygen. Stridsåtgärden trädde i kraft i Göteborgs hamn samma kväll. 

Senare följde två varsel till, dels om blockad mot ytterligare ett fartyg och dels om att tiden för stridsåtgärderna förlängdes.

De båda varslen kom med lite mer framförhållning än det första, men mindre än sju dagar innan de trädde i kraft. Enligt medbestämmandelagen ska varsel läggas sju arbetsdagar innan en stridsåtgärd bryter ut, om det inte finns giltiga hinder mot det. 

Inte bortse från varselregler

Hamnarbetarförbundet har hävdat att det fanns hinder i och med att det portugisiska fackets begäran om sympatiåtgärder kom så pass kort innan fartygen anlände till Göteborg. Sedan skulle det dröja veckor innan de passerade den svenska västkusten igen och då skulle konflikten kunna vara över.

Men domstolen går alltså på arbetsgivarnas linje och landar i att det inte fanns omständigheter som gjorde det acceptabelt att bortse från varselreglerna. 

Arbetsgivarna har bland annat hävdat att Hamnarbetarförbundet hade känt till primärkonflikten i Lissabon en tid och därmed kunde ha varslat tidigare.

Domstolen pekar på att varslen gällde även senare anlöp till hamnen, som hade rymts inom varselskyldigheten.

Facket får betala skadestånd

Facket döms att betala 100 000 i skadestånd till Sveriges Hamnar.

I stämningen krävdes 225 000 kronor vardera till Sveriges Hamnar och företaget APM Terminals.

Arbetsdomstolen slår fast att APM inte har rätt till skadestånd, att skyldigheten att lägga varsel om stridsåtgärder gäller i relation till arbetsgivarorganisationen, inte det enskilda bolaget. 

Domstolen avvisar också arbetsgivarnas argumentation om att ett av varslen ska ha varit för otydligt i sin utformning.