Med minsta möjliga marginal är nu Stefan Löfven (S) Sveriges statsminister igen. Under dagens votering i riksdagen röstade nämligen tillräckligt få ledamöterna nej till honom. Men det var på håret: 173 röstade nej till Löfven, det hade krävts minst 175 för det inte skulle godkännas.

I statsministeromröstningar behöver kandidaten inte få en majoritet bakom sig, men hen får inte ha en majoritet av rösterna emot sig, det vill säga 175 nej-röster. Det kallas även negativ parlamentarism.

Riksdagens talman Andreas Norlén nominerade Löfven i måndags för omröstning efter att det stod klart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle rösta ja till honom, samt att Centerpartiet och Vänsterpartiet skulle lägga ned sina röster, alltså trycka på gul knapp.

Då Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna inte har fler än 174 ledamöter i riksdagen (som består av 349 ledamöter) såg Löfven ut att på förhand kunna tolereras, förutsatt att ingen ledamot röstade fel eller övergav partilinjen.

Ett osäkerhetsfaktor har varit den förre detta vänsterpartisten Amineh Kakabaveh, som nu är så kallad politisk vilde, men efter ett möte med justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) avslöjade hon under tisdagen att hon skulle rösta gult för Löfven efter att ha fått igenom nio punkter som regeringen ska jobba för.

LO: Glad att slippa Kristersson

LO:s ordförande Susanna Gideonsson kommenterar omröstningen på Facebook.

”Stefan Löfven är återigen statsminister. Jag är glad över att vi slipper en högerregering med Ulf Kristersson vid rodret. Skattesänkningar och privatiseringar är inte vad Sverige behöver för att ta sig ur krisen.”, skriver hon.

Gideonsson skriver också att hon vill att den nya regeringen investerar i bland annat välfärd och arbetsmarknadspolitik samt en rättvis pension och en ”sjukförsäkring värd namnet”.

Hon nämner också att arbetslivskriminaliteten måste bekämpas.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson välkomnar att Sverige har Löfven som statsminister igen på Twitter.

”I ett stökigt läge tar Stefan Löfven ansvar för Sverige. IF Metall välkomnar en regering som lyssnar på fackliga krav och arbetar vidare för industrin, välfärden och klimatet när vi ska återhämta oss från pandemin.”

Bråk mellan C och MP

Löfven ska på fredag presentera sin nya regering medan den traditionella regeringsförklaringen kommer att läsas upp när riksmötet öppnar i september igen.

Nu väntar högst troligt semester för politikerna, men det finns flera olösta frågor som den nya regeringen kommer att få ta tag i direkt. En är en konflikt mellan Centerpartiet och Miljöpartiet som gäller äganderätt i skogsfrågor och strandskydd.

Centerpartiet tog beslutet att släppa fram Löfven i utbyte mot reformer från det numer nedlagda Januariavtalet kring just dessa frågor. Miljöpartiet sa som parti dock nej till Centerpartiets skrivelser kring vad de förväntar sig att reformerna ska landa i och menar att förhandlingen kring dessa inte är över.

C däremot tycker att det finns en överenskommelse om detta med just S-MP-regeringen, vilket var en förutsättning för partiet att släppa fram Löfven.

Budgetstrid i höst

Löfven lär också behöva använda sommarveckorna till att fundera hur han i höst ska få igenom sin budget för 2022. Han har under talmansrundorna sagt att han avgår om han inte får igenom sin budget, vilket i nuläget ser ut att bli svårt.

S-MP-regeringen lär lägga ett eget budgetförslag, men det måste få stöd av både Vänsterpartiet och Centerpartiet i en votering om inte en samlad oppositionsbudget (M, KD, SD och eventuellt L) ska vinna. I en budgetvotering är det förslaget som får flest röster som vinner.

Detta kan bli en svår ekvation för Löfven och finansminister Magdalena Andersson då C sagt att man aldrig kan rösta på en budget förhandlad med V, medan V i sin tur inte tänker rösta på en budget man inte fått inflytande över.

Politiska kommentatorer tror dock att det finns en möjlighet för regeringen att gå båda partierna till mötes i riksdagens finansutskott genom att lägga in satsningar som både C och V kan stå bakom.

V tappade förtroendet för Löfven

Bakgrunden till regeringskrisen är att Stefan Löfven fälldes i en misstroendeförklaring den 21 juni.

Det var Sverigedemokraterna som väckte den efter att Vänsterpartiet sagt att man tappat förtroendet för statsministern efter att partiet inte fått gehör för att stoppa ett förslag som handlade om fri hyressättning i nyproduktion. 

Frågan fanns med i det numer avslutade Januariavtalet mellan S, MP, C och L och Vänsterpartiet hade tidigare sagt att man ville fälla regeringen om partierna inte backade från att genomföra den.

Då M, KD, V och SD alla röstade för misstroendet fanns en majoritet i riksdagen för att avsätta Löfven, vilket också skedde.

En vecka efter misstroendeomröstningen begärde Löfven att han och regeringen skulle bli entledigad av talmannen vilket ledde till så kallade talmansrundor med alla riksdagens partier.

I ett första skede fick Ulf Kristersson (M) ett sonderingsuppdrag för att se om det fanns en majoritet som kunde tolerera honom, men han kastade in handduken efter mindre än två dygn. Löfven fick då chansen och kunde i måndags presentera en lösning som Norlén tog till riksdagen.