Efter ett halvår gick det inte längre. 

Richerth och hans föräldrar hade vid skolstarten lämnat in dokumenten om hans add och autism. De hade förklarat vad han behövde för att få vardagen att funka på gymnasieprogrammet Restaurang och livsmedel.

Ändå uteblev anpassningarna. Så kom dagen då han hoppade av skolan.

– Rektorn glömde berätta för lärarna. De visste inte om det. Det var det värsta knas jag sett. Dagen efter jag hoppade av kom en extralärare, säger Richerth, som vill att endast hans förnamn ska stå med, i ett samtal på discord som många spelande ungdomar använder för att prata med varandra. 

Men det var redan för sent. Richerth hade tappat studiemotivationen och höll sig alltmer hemma i lägenheten i Skövde, där han bor med sin mamma och bror. 

Han spelade olika strategispel. Civilization, Age of Empires, Total War.

– Jag spelade 24/7. Spelade, åt, sov. Då började mitt spelintresse. Jag var uppe tre nätter i sträck ibland. Jag hade inget att göra. Ingen skola, inget jobb, säger Richerth.


– Vad är du bra på? 

– Inget.

Så där lät det ofta när projektledarna på Studio Ludum pratade med deltagarna. Ett forskningsprojekt som skulle samla spelälskande unga i gruppen som varken arbetar eller studerar, uvas.

Projektledarna fick titlar som game leader och de unga fick ta sig ut, ibland ett stort steg bara det, och möta andra genom spel eller andra aktiviteter.

Målet: att utgå från de ungas intressen och på så vis ta sig närmare arbetsmarknaden. 

– Det är skönt att träffa andra som är intresserade av samma sak för då förstår man varandra bättre. Tidigare hade jag en vana att alltid framstå som glad, att lägga till med en ”act”. Här har jag kunnat vara mig själv, säger Richerth som varit en av deltagarna. 

Hur många är unga som varken arbetar eller studerar?

• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF tar fram statistik över uvas. För att få en totalbild analyserar de olika register som gäller alla unga. Det gör att det finns en eftersläpning på cirka två år.

• Definitionen av uvas enligt MUCF är unga mellan 16 och 29 år som under ett kalenderår inte haft inkomster över ett basbelopp (47 300 kr 2020) eller inte studerat mer än 60 timmar. 

• Totalt är cirka 140 000 till 170 000 personer i gruppen. Andelen uvas har legat mellan 6 och 8 procent mellan 2007 och 2018 med undantag för finanskrisen 2009 då andelen uvas var över 9 procent. I åldersgruppen 20-24 år är andelen högst och 2009 var andelen hela 14 procent.

• SCB mäter den snarlika gruppen neets, det engelska begreppet, genom att ringa upp ett urval. Men där är osäkerhetsfaktorn för stor för att konstatera varken en ökning eller minskning.

De unga i projektet fick skapa så kallade skilltrees, ett träd som ofta finns i spel, där man samlar sina förmågor. Det funkade bättre än vuxenvärldens stolpiga cv:n.

Och svaret blev ett annat när frågan om vad man kan slipades lite, berättar projektledaren och forskaren Katrin Dannberg på Högskolan i Skövde.

– Vad är du bra på ”in game”? Då kunde de plötsligt säga massa saker.

– Jag är 100 procent strategi, den förmågan är skyrocket high. Sen är jag stark på historia och fantasi. Engelskan man lär sig i spel är mer avancerad än i skolan, säger den nu 19-åriga Richerth som deltagit i projektet sedan hösten 2019.

“Game leader” Sebastian Källström är med som stöd under intervjun och har även varit med digitalt när Richerth har byggt små figurer till olika fantasy- och scifi-figurspel. 

– Det är lite Terminator med inslag av Egypten och döskalle, säger Richerth. 

Sebastian Källström flikar in att Richerth har en tydlig styrka. Att han är bra på att uppmuntra och entusiasmera andra i projektet. Få andra att följa med på promenader och till och med dansat till spelet Just dance. 

– Det var smärtsamt, säger Richerth lite skämtsamt om hur det kändes att testa dansspelet.


Forskningsprojektet Studio Ludum är inte för de unga i uvas-gruppen som bara är arbetslösa några månader och sedan hittar något att göra. Snarare är det för dem som riskerar att fastna i hemmasittande. 

Projektledare Katrin Dannberg säger att det var kring 2016 när regeringen gav en utredare i uppdrag att titta närmare på uvas-gruppen som begreppet började användas.

Tidigare var det den engelska varianten som gällde, Neets. Sedan 2007 har statistik förts om gruppen, dels av SCB som gör urvalsundersökningar, dels av ungdomsmyndigheten MUCF som följer alla i gruppen och hur det går för dem. 

– Det var ett sätt att kategorisera en grupp där många riskerar att hamna mellan stolarna. Ungefär då började samhället förstå att den här gruppen är stor och att man måste lyfta upp dem i ljuset. Många unga mår dåligt och har ingen som stöttar.

I MUCF:s rapport om uvas-gruppen lyfts flera faktorer som ökar risken att hamna i gruppen: att inte ha gått klart grundskolan eller gymnasiet, att ha funktionsvariationer, psykiska ohälsa, utländsk bakgrund och att bo i områden där arbetslösheten är högre och inkomsterna lägre.

Katrin Dannberg säger att deras deltagare kommer från alla delar av samhället. Och att de som ”faller ifrån” oftast gör det någon gång runt åttan eller några år senare.

Hon ser det kommunala aktivitetsansvaret från 2015 som en avgörande lagändring.

Då blev kommunerna skyldiga att erbjuda insatser till ungdomar under 20 år som inte studerar på  gymnasiet eller motsvarande.

– Tidigare skulle skolorna ta ansvar men ingen hade full koll på de här ungdomarna. Många av dem har slussats fram och tillbaka i olika instanser. Vissa har tappat tron på vuxenvärlden.

Kanske självklart, men hon poängterar ändå att det inte är tv-spelen som är orsaken till hemmasittandet.

Spelande är helt enkelt ett stort intresse bland unga i dag men har ibland använts av vuxenvärlden som en slarvig förklaringsmodell på komplexa problem.

– De som är hemmasittare flyr in i sitt intresse, det blir deras trygga punkt. Du kanske har ångestproblematik och blir utsatt för mobbning. Men i spelet kan du vara den du vill. 

Även om pandemin ställt till det för många som behövde ta sig ut och träffa andra har också coronaåret gett de här ungdomarna lite upprättelse, tror Katrin Dannberg.

Helt plötsligt är det inte så konstigt att tillbringa mycket tid framför datorn, nu när hela samhället är beroende av digitala verktyg.

Samtidigt har de som mått sämst tidigare mått ännu sämre nu, av den allmänna oron i samhället och av föräldrar som blivit arbetslösa. 

Studio Ludum ställde in all fysisk verksamhet under pandemin, men har haft tagit promenader tillsammans regelbundet för att deltagarna ska träffas.

Katrin Dannberg är inte helt nöjd med den ungdomspolitiska skrivelse som regeringen nyss släppte.

Hon vill se särskilda satsningar riktade mot gruppen, som när det kokar ner till åtgärder blir specifika satsningar på de mest utsatta undergrupperna i uvas-gruppen.

– Jag tycker det behövs en förlängning av den tidigare uvas-strategin. Så som läget ser ut i samhället i dag när ungdomsarbetslösheten ökar så hamnar den här gruppen bara ännu längre bak. 


Vid tiden för intervjun är projektet Studio Ludum på väg att avslutas och under intervjun återstår bara någon dag. Projektpengarna från ESF-rådet är slut.

– Det är sad. Beautiful memories. Ludum har ändrat allt, verkligen. Sömnrutinerna, att gå ut, hälsan. Men nu blir det kanske tillbaka till gamla rutiner? säger Richerth. 

Men ett tag därefter får Arbetet besked om att fyra av de som jobbade med Studio Ludum har startat ett företag som ska sälja konceptet till kommuner. Skövde kommun är första kunden.  

Det blir en fortsättning även för Richerth. Han har även funderat på att plugga vidare framöver. Men. 

– Jag har ju en tankeinställning som alltid kommer upp. Att det som hände i min gamla skola kommer hända igen. Då har jag hindrat mig själv. 

Fyra typexempel på personer i uvas-gruppen

1. Korttids-uvas Daniel är 19 år och har fullständiga betyg från gymnasiet.
Han har växt upp i en stabil miljö. Daniel och hans kompisar börjar spara pengar för att kunna tågluffa i Asien efter studenten. Han jobbar timmar på en restaurang. När han reser under ett år tillhör han uvas-gruppen men lämnar den när han börjar plugga på högskolan efter sitt uppehåll.
2. Medellångtids-uvas Yasmin är 28 år och kom till Sverige med sin familj när hon var nio år.
När hon tog studenten flyttade hon ihop med sin partner som försörjer båda. Ett år senare fick hon parets första barn och därefter två barn till. Hon var under sju år föräldraledig och fick ersättning på den lägsta nivån. Hon sökte inte jobb under tiden. Nu pluggar hon halvtid på Komvux och har därmed lämnat uvas-gruppen. 
3. Återkommande uvas Anna är 23 år och blev gravid när hon gick tredje året på gymnasiet.
Periodvis är hon nedstämd, sover dåligt och har migrän. Hon är ensamstående med sitt barn och har fått en lägenhet via Socialtjänstens förtur för föräldrar. Hon är timanställd som vårdbiträde i äldreomsorgen. När hon jobbar är hon inte med i uvas-gruppen men de perioder då hon mår som sämst och får aktivitetsersättning så räknas hon dit.
4. Långtidsuvas Johanna är 29 år och har sedan hon var 16 år räknats som uvas.
Hon hoppade av gymnasiet och har fått diagnoserna bipolär sjukdom och social fobi. Hon får aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Johanna stannar hemma mycket och spelar spel på datorn. Hon har haft många kontakter med olika myndigheter och deltagit i olika program men inget har lett till jobb eller att hon avslutat sina studier.