Det har nu gått mer än ett år sedan pandemin lamslog vårt samhälle och människor uppmanades att arbeta hemifrån.

Budskapet var tydligt: Ni som kan arbeta hemifrån bör göra så. 

Men vi i arbetarklassen kan inte stanna hemma för då stannar samhället.

”Då stannar samhället”, fundera lite på det en stund. 

Fundera även på om det inte innebär att vi borde vara värda högre lön, lite mer uppskattning och att inte ständigt mötas av neddragningar, underbemanning samt arbetsgivare som inte vill öka våra löner alls.

Det här året har inneburit tid att just fundera. Det är nu jag önskade att jag hade en kristall­kula.

Kommer politiker, arbetsgivare, medmänniskor att lära sig något av denna kris? Jag tror ändå att vi kommer att omvärdera både det ena och det andra. 

Livet är skört och det var det redan innan krisen.

Vi är dödliga varje dag, men tidigare har vi inte tvingats tänka på det.

Vi lever och konsumerar som om det varken finns några miljöproblem eller tankar på att vi ska lämna jorden till våra barn. Blir det ändring nu?

Eller ta den stora frågan för många människor just nu: Att ta, eller inte ta, vaccin. En fråga många ställer sig trots att vi vet att vaccin räddar liv. 

Jag önskar att denna grupp av förnekare valde en smartare strategi och själva hjälpte till i samhället inom vård och omsorg, serviceyrken eller inom barnomsorgen

Linda Runcrantz

Under hela pandemin har vi i arbetarklassen gått till våra arbeten som de stabila samhällsbärare vi är. Vi har fått kämpa med våra rädslor och för rätten till adekvat skyddsutrustning för att inte bli smittade på arbetstid. 

Visst, vi har kallats hjältar men det ger tyvärr inte immunitet mot denna sjukdom som även vi fruktar för att ta med hem till våra familjer eller sprida vidare på jobbet. 

Så när jag möts av konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare som påstår att pandemin inte finns på riktigt och att vaccin gör mer skada än nytta, blir jag onekligen mer än provocerad. 

Jag önskar att denna grupp av förnekare valde en smartare strategi och själva hjälpte till i samhället inom vård och omsorg, serviceyrken eller inom barnomsorgen.

Någon skyddsutrustning behöver de ju inte. De som påstår att pandemin inte finns. 

I stället för att demonstrera mot covidrestriktionerna och sprida märkliga konspirations­teorier om smittan vidare kan de underlätta för alla som arbetat övertid.

Stötta oss som kämpat ögonen ur våra huvuden. Vi som jobbat för att samhället inte ska stanna.

Det är något att fundera över. 

Linda Runcrantz är badmästare, förtroendevald för Kommunal och har lämnat Smålands skogar för Stockholm.