Såväl regeringen som oppositionen till höger vill skärpa försörjningskraven för att få ta hit familjen för den som fått uppehållstillstånd i Sverige.

När frågan kom upp i SVT:s partiledardebatt i söndags hävdade Nooshi Dagdostar (V) att det skulle leda till dumpade löner inom många sektorer på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är det som kommer hända på svenska arbetsplatser därför att man tvingar människor, mammor och pappor, att uppnå en viss inkomst för att få träffa sina barn. Då kommer en arbetsgivare kunna tvinga den personen att arbeta 16 timmar per dag, att begå sexuella övergrepp på personen utan att den ska kunna säga någonting för att man vill träffa sina barn, sa hon då.

Att det skulle ha någon större effekt på lönerna på den reglerade arbetsmarknaden tror inte Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, den myndighet som håller koll på löneutvecklingen i Sverige.

Hon påpekar att av de privata företagen så är det ungefär 20 procent som inte har kollektivavtal.

– Men man kan se att de löner som sätts av kollektivavtal verkar ha en ganska stor betydelse även för resten av arbetsmarknaden. De som inte har avtal verkar följa dem hyggligt väl ändå.

Dessutom, framhåller hon, är det inte en särskilt stor grupp som skulle omfattas av de skärpta kraven.

Men i den andra delen, att det finns risk att fler kommer att utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden, ger hon Nooshi Dadgostar rätt. 

– Jag tror att man öppnar upp för mer fusk, skenkontrakt och så vidare. Men det fusket syns ju inte i vår statistik. Så jag tror att det är mer sannolikt att det är där det hamnar än att det får stora effekter på den normala arbetsmarknaden.

I förlängningen kan ändå en ökad arbetslivskriminalitet, med arbetsgivare som fuskar med allt från löner till skatteinbetalningar, sätta press på de företag som sköter sig, tror Irene Wennemo.

Hon pratar om sektorer som byggbranschen, bilverkstäder och nagelsalonger där det finns en stor andel utländska arbetare, ofta arbetskraftsinvandrare. 

Bland annat finns exempel på arbetskraftsinvandrare som haft en lön på pappret men fått en annan i verkligheten, eller till och med varit tvungna att betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivaren.

– Det påverkar så klart möjligheten att driva sunda företag i de branscherna. Så det har en negativ effekt både för andra arbetstagare, men i minst lika stor utsträckning för de företag som är schyssta, säger Irene Wennemo.

De problemen finns alltså redan i dag. Hur skärpta försörjningskrav för anhöriginvandring skulle påverka den oreglerade delen av arbetsmarknaden är omöjligt att säga, enligt Irene Wennemo.

– Den här effekten kommer inte att synas i den officiella lönestatistiken, utan den kommer få andra effekter som är nog så negativa.