Ett jämlikt samhälle kräver en trygg vardag. Du ska kunna gå till jobbet utan att slita ut kropp och själ, och pengarna ska räcka till mer än bara mat och boende.

Tyvärr ser verkligheten oftast inte ut så för unga som jobbar. 

En stor del av Sveriges unga hankar sig fram på korttidskontrakt och projektanställningar och saknar kollektivavtal utan att veta vad det fyller för funktion.

Med det i åtanke är det inte alltid lätt att förstå vad ett fackligt medlemskap spelar för roll.

Att enbart 39 procent av alla unga arbetare mellan 16–24 år är fackligt anslutna, och enbart 50 procent mellan 25–29 år, är ett tydligt tecken på att arbetarrörelsen inte når dagens arbetande ungdom i den utsträckning som vår historiska uppgift kräver av oss.

För att SSU ska göra detta krävs att vi speglar samhället och blir en plattform för unga arbetare att formulera sina visioner

Isak Öhrlund

SSU är varken ett fackförbund eller ett politiskt parti. Vi är kopplingen däremellan.

Den facklig-politiska ambitionen för SSU kan inte stanna vid interna samverkansprojekt tillsammans med fackförbunden.

Om SSU vill kallas LO:s ungdomsförbund måste ett av våra främsta mål vara att få fler unga att organisera sig fackligt. Vi ska vara med och ta den fackliga organiseringen in i framtiden. 

SSU ska bli tydligare med den fackliga organiseringens roll i jämlikhetsbygget. Unga arbetare ska känna sig representerade av SSU:s företrädare och politik.

För att SSU ska göra detta krävs att vi speglar samhället och blir en plattform för unga arbetare att formulera sina visioner.

Då ökar trovärdigheten till vår politik och vår folkrörelse.

Den trovärdigheten kommer krävas när vi tillsammans med facken antar utmaningen att öka den fackliga anslutningsgraden bland unga.