Klimatförändringen kräver mer än förändrade konsumtionsmönster. Den kräver också att vi aktivt ställer om produktionen.

Våra ekonomier står inför en social, ekonomisk och ekologisk strukturomvandling av sällan skådat slag, som innebär såväl risker som möjligheter för våra arbetsmarknader och för löntagarna.

Tillsammans stöder vi i de nordiska och tyska fackföreningsrörelserna både Parisavtalet och våra regeringars ambitioner att minska andelen växthusgaser i atmosfären. Det är avgörande för vår framtid.

Denna strukturomvandling kräver emellertid att omställningen till ett klimatneutralt samhälle är rättvis.

I Parisavtalet kallas detta för Just Transition. Avtalet säger att dess undertecknare, våra regeringar och Europeiska unionen, ska beakta ”en rättvis omställning för arbetskraften och skapande av anständigt arbete och arbetsplatser av hög kvalitet”.

Tyvärr tar Parisavtalet inte närmare ställning till vad rättvis omställning innebär.

Därför har vi i den nordiska fackföreningsrörelsen tillsammans med våra kollegor i den tyska centralorganisationen DGB granskat frågan om rättvis omställning i det gemensamma projektet ”The Road Towards a Carbon-Free Society”.  

Där formulerar vi ett progressivt svar, riktat mot våra regeringar, EU och Nordiska ministerrådet. I dag onsdagen den 17 mars lanserar vi rapporten.

Otrygghet på arbetsmarknaden kan leda till att utsatta grupper motsätter sig de krav på förändring som klimatet ställer

Antti Palola och Magnus Gissler

Rättvis omställning innebär att arbetsmarknadens parter måste ha en tydlig roll när klimatpolitiken utvecklas, eftersom den får konsekvenser för arbetsmarknaderna. Vi kräver ett helhetsperspektiv.

Rättvis omställning innebär vidare att våra regeringar och parlament måste satsa på utbildning, då strukturomvandlingen kommer att leda till nya krav på arbetstagarna.

Därmed krävs satsningar på utbildning, kontinuerlig kompetensutveckling och livslångt lärande. 

Rättvis omställning innebär också att sociala skyddsnät är avgörande, för att skydda anställda och deras familjer under övergången från ett arbete till ett annat.

En trygg inkomst och anställningstrygghet underlättar omställningen, det vet vi sedan gammalt här i Norden.

Otrygghet på arbetsmarknaden kan leda till att utsatta grupper motsätter sig de krav på förändring som klimatet ställer.

Om inte medborgarna är delaktiga i omställningen och klimatåtgärderna riskerar vi växande missnöje och polarisering i samhället. 

Rättvis omställning kräver investeringar. Investeringar i till exempel grön teknologi kan skapa nya arbetstillfällen.

Grön teknik har också en hög exportpotential som kan gynna små, öppna och exportberoende ekonomier som våra.

De incitament som skapas för teknologisk förändring måste vara hållbara och tydliga i sin utformning så att företag har möjlighet att planera sina investeringar i både teknologi och kompetensutveckling av arbetskraften. 

Slutligen föreslår vi ett samarbete för rättvis omställning mellan Norden och Tyskland. Det skulle bidra till att vi uppnår våra klimatmål.

Vi har gemensamma utmaningar vad avser växthusgaser i utsläppstunga sektorer, samtidigt som vi har höga ambitioner att minska dessa.

Vi är exportberoende och öppna ekonomier präglade av högteknologisk utveckling. Vi delar möjligheterna att hitta innovationer och bidra till den tekniska utvecklingen av energikällor.

Vi har också en starkt organiserad arbetskraft och starka fackföreningar, och en tradition för partssamarbete.

Våra länder bör därför bli föregångare vad gäller rättvis omställning – Just Transition Frontrunners – och tillsammans med arbetsmarknadens parter driva frågan om rättvis omställning, nationellt, i Europa och på den internationella arenan.