
Floristen Maria Karlsson var med och startade handelns #metoo-uppror.
Tonåringen Maria Karlsson skulle bli president. Hon klädde sig i sin mammas ungdomskläder för att sticka ut. Blev vegetarian bara för att ingen annan i skolan var det. På födelsedagskorten skrev kompisarna ”Maria – The one and only”.
I dag är hon 34 år och sitter med blandrashunden Puck i knäet i lägenheten på andra sidan gatan från jobbet. Byn Lövångers allt-i-allo-butik med florist, systembolag, paketombud, spelbutik, kassagiro och begravningsbyrå. Hon flyttade hit för att plugga till begravningsentreprenör. Men coronapandemin pausade planerna.
– Jag är väldigt intresserad av döden generellt. Det intresset är något jag vill utveckla, förutom att stoppa sexuella trakasserier.
Gjorde lumpen
Maria Karlsson är en av dem som startade handelns metoo-upprop #obekvämarbetstid i slutet av 2017. Sedan ett par år tillbaka är hon vice ordförande för den nationella metoo-föreningen.
Det var i tonåren i Vilhelmina som intresset för jämlikhetsfrågor föddes. Maria sökte efter en gemenskap på internet. Genom vegetarianismen hittade hon Djurens rätt, Ung vänster och feminismen. Maria Karlsson ville rädda världen.
– Jag bestämde mig tidigt för att jag ville göra lumpen för att förändra inifrån och göra det bättre för kvinnor. Men väl där… Det var precis som alla fördomar säger. Väldigt auktoritärt och grabbigt. Jag kom ut som en påse päron. Jag kände mig bruten både kroppsligt och psykiskt.
Dövade känslorna med fester
Efteråt gav hon sig inte tid att läka, utan gick direkt på studier och flytt till huvudstaden. Flera studieorter och kurser avlöste varandra i en rasande fart. Alla känslor dövades med fester.
Hon mådde sämre och sämre psykiskt utan att erkänna det för sig själv. Det kulminerade i ett självmordsförsök sommaren 2011. Hon flyttade hem till familjen igen och började jobba tillsammans med pappan och farmodern i deras blomsteraffär och handelsträdgård.
Knappt hann hon flytta hemifrån igen och skaffa sig ett nytt floristjobb i Umeå innan både farmodern och pappan drabbades av cancer och dog. Familjeföretaget såldes.

– Det blev en ny krasch. Då kände jag att nu mår jag dåligt på riktigt. Jag vill inte förringa någon annans eller mina tidigare känslor. Men nu gick jag igenom en så stor sorg. Och att jag hade försökt ta mitt eget liv blev så laddat i det. Det var så många sorger på en gång.
Återigen fick Maria Karlsson starta om livet. Denna gång gasade hon lagom. Det blev några nya floristjobb längs Bottenviken, och snart skulle hon faktiskt få börja rädda världen.
Vittnesmålen strömmade in
Hösten 2017 exploderade sociala medier av vittnesmål om sexuella trakasserier under hashtaggen #metoo. En bekant uppmanade Maria att starta ett eget upprop, och så föddes handelsbranschens #obekvämarbetstid. Fem timmar senare rapporterade SVT om det.
– Man ba: what da fuuck! Jag kände att jag bara hade hamnat i det här. Att om jag inte gjort det så hade någon annan. Men jag är otroligt stolt och glad över det.
Vittnesmålen strömmade in i #Obekvämarbetstids mejlkorg. Berättelser om kvinnor i handeln som tvingats till sex, fått sexuella kommentarer, hotats, fått händer innanför trosorna och på brösten. Av chefer, kollegor, säkerhetspersonal och kunder. Vittnesmålen publicerades i Handelsnytt i januari 2018.
Nu, drygt tre år senare, har #Obekvämarbetstid börjat samla in vittnesmål på nytt. Kvinnor blir fortfarande sexuellt trakasserade på jobbet.
– Jag är så irriterad över det här tungrodda byråkratiska i en fråga som ska vara så självklar att förändra. Hur kan det ens vara en diskussionsfråga att personalen ska känna sig trygg på sin arbetsplats? säger Maria Karlsson.

Nu hoppas hon att de nya vittnesmålen ska ge bränsle till samhällsdebatten, som de gjorde 2017.
Samtidigt märker Maria Karlsson en skillnad i berättelserna från förra gången. Många är oroliga för att anklagas för förtal, och osäkra på om de vågar berätta.
Oroliga för förtal
#obekvämarbetstid går igenom alla mejl och anonymiserar berättelserna innan de publiceras. Maria Karlsson förstår förtalsoron. Även hon har utsatts för grova sexuella trakasserier i jobbet. Men hon gick med på förlikning och får inte säga något om var eller vad som hände. Hon har inte råd med en rättegång.
– Det enda jag vill är att hans namn kommer ut. Egentligen vill jag att det ska gå till åtal. Men fackets jurister sa att bevisen inte räckte och att de inte skulle ta fallet. Så jag gick med på förlikning. Jag har nog aldrig känt mig så brutalt nedtryckt.
Ibland går det inte ens så långt som till en juridisk förlikning, utan sköts under bordet på arbetsplatsen, säger Maria Karlsson.
– Jag vet flera med liknande historier. Man tar hellre pengarna än går igenom den hemska upplevelsen som en rättegång är. Det säljs in som en frigörelse och inte en munkavle. Men att man kan betala sig fri ett från ett övergrepp på någon som är i beroendesituation till en, det är bara fel.
Vill hjälpa andra
Även om det inte blev någon rättegång i Marias fall, betydde det mycket för henne att bli hörd och trodd på av Handels ombudsman. Att någon i en maktposition bekräftade att det hon utsatts för var fel. Genom #obekvämarbetstid och sina fackliga uppdrag försöker hon göra samma sak för andra. Den som behöver stöd kan vända sig till administratörerna för uppropet som slussar vidare till hjälp.
– #Obekvämarbetstid har påverkat mig till 100 procent. Det är det hittills viktigaste jag har gjort i mitt liv.