Basinkomst – vaccin mot högerextremism?
Ur finanskrisens aska växte högerextremismen fram. EU vill undvika att det händer igen och gör stora sociala satsningar. Men det kan få allvarliga konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden.
När coronakrisen nu drar fram vill EU undvika misstagen efter finanskrisen 2008.
Från flera håll hörs krav på att EU ska införa garanterade minimiinkomster. Röster höjs även för att införa basinkomst eller medborgarlön inom unionen.
Det är helt andra tongångar än den svångremspolitik som fördes 2008. Vi kan börja där. I tårgasens och arbetslöshetens Aten.
Där växte det nazistiska partiet Gyllene gryning fram, vars anhängare öppet talade om att göra tvål och lampskärmar av de invandrare som de systematiskt attackerade på gatorna.
Partiet är numera klassat som en kriminell organisation men runt om i Europa växte extrema partier fram.
På den svenska läktaren vill man gärna minska klyftorna, ändå jublas det inte.
Konspirationsteorierna frodades. Det ryska uttrycket fejknyheter fångades senare upp av en amerikansk president. Världen blev påmind om att när arbetsmarknader kollapsar måste politiska kartor ritas om.
Fler inser att det finns fördelar med välfärdspolitik. Dessutom bygger vår marknadsekonomi på att vi måste fortsätta att konsumera.
Det är bakgrunden till att EU de senaste åren satsat mycket krut på social politik.
Europafacket, tyska facket DGB, Tyskland, Frankrike och delar av arbetarrörelsen i Spanien och flera tunga EU-nätverk vill att unionen ger sig in och garanterar inte bara löner, utan även inkomster, för människor runt om i Europa.
Sedan 1992 finns det en EU-rekommendation som säger att länderna ska garantera ett visst socialt skydd för medborgarna. Men nu vill många ha mer. Närmare bestämt ett ramdirektiv som innebär att EU-länderna måste lagstifta om minimiinkomster.
Det finns redan detaljerade tankar. Alla i EU bör garanteras en inkomst på minst 60 procent av medianinkomsten. Matkorgar ska jämföras mellan olika länder.
Inget är klart, men Europafacket ser detta som en viktig fråga. Och förutsättningar att lyckas finns.
När pandemin drog in över Europa våren 2020 infördes korttidsjobb och EU byggde upp ett system för att ersätta korttidspermitterade.
Dessutom infördes flera statliga stöd för att hålla krisande företag under armarna. Även i USA och Japan delas pengar ut till medborgarna med baktanken att hjulen ska fortsätta rulla.
På den svenska läktaren vill man gärna minska klyftorna, ändå jublas det inte.
Att ge sig in med EU-lag och reglera socialförsäkringssystemet lär bli en svår utmaning för det kommunala självstyret, enligt LO. Det blir också en utmaning för den svenska lönebildningen.
Snart, den 3 mars, ska EU-kommissionen presentera sin handlingsplan för hur den sociala pelaren ska genomföras. Där kan det finnas en hel del intressant läsning för de svenska parterna på arbetsmarknaden.
