A-kassornas väntetider har varit föremål för medias uppmärksamhet vid ett flertal tillfällen under pandemin. Framförallt har fokus legat på de a-kassor som har långa, eller rentav väldigt långa, väntetider.

Det är naturligtvis inte konstigt att det som granskas är det som inte fungerar – och självklart är det lätt att både förstå och sympatisera med den upplevda frustrationen hos den som fått vänta orimligt länge på sin ersättning. 

Den 21 januari skrev DN en artikel om hur a-kassorna fungerar. Där valde reportern att bygga artikeln på en intervju med Annelie Westman, enhetschef på a-kassornas tillsynsmyndighet IAF, utan att låta någon från varken a-kassorna eller Sveriges a-kassor komma till tals. 

Uppgifterna som framkommer i artikeln är korrekta. Det stämmer att det var 100 000 fler som fick ersättning från a-kassan under 2020.

Det stämmer också att det motsvarar en ökning med 43 procent jämfört med året innan. Några a-kassor har dessutom en ökning som är långt högre än dessa 43 procent medan andra klarat sig något bättre.

Det som dock inte framkommer, och som är gemensamt för nästan samtliga av landets 25 a-kassor, är att de allra flesta har klarat sitt uppdrag med bra eller rentav riktigt bra väntetider, trots ett mycket pressat läge till följd av pandemin. 

Tre av fyra av landets arbetslösa har inte behövt vänta längre på att få sin ersättning utbetald under pandemin jämfört med hur det var innan.

För vissa har det dessutom gått snabbare trots att så gott som samtliga a-kassor har haft en stor ökning av antalet arbetslösa och därmed också antalet ärenden som har hanterats.

För att ge a-kassorna en rimlig chans att ställa om finns lösningen snarare i en ny och förenklad lagstiftning än att ge särskilda ekonomiska bidrag till a-kassorna

Affe Mellström & Alexander Augst

För oss är det svårt att se att verksamheter kan klara en så dramatisk ökning av arbetsbelastningen utan att det får några effekter.

Det gäller inte minst i en verksamhet som hanterar ett oerhört komplext regelverk och där regelverket till viss del förändrats flera gånger under pandemin.

Vi skulle verkligen önska att DN och övrig media skulle belysa det som har fungerat bra för a-kassorna under de tuffa omständigheter som råder.

Sedan i mars har a-kassorna jobbat oerhört hårt för att klara sitt uppdrag. Flera kassor har dessutom solidariskt lånat ut personal till de hårdast drabbade kassorna för att förbättra läget i en svår situation.

En mer objektiv mediegranskning skulle inte minst innebära ett erkännande för alla anställda som gör ett enormt arbete med att säkerställa ett rättssäkert beslutsfattande och korrekta utbetalningar under hög press.

Vi ansvarar för Byggnads och Sekos a-kassor. Här har våra anställda gjort fantastiska arbetsinsatser under hela pandemin och den inställning de har för att säkerställa rimliga väntetider och god service är beundransvärd.

Hos oss ligger väntetiden på 4 veckor och när det gäller ökningen av antalet arbetslösa ligger vi ungefär på den genomsnittliga ökning som beskrivs i artikeln på DN Ekonomi.

Att vi klarat ökningen utan påtagliga serviceförsämringar beror främst på personalens insatser, men vi har naturligtvis också behövt ta in tillfälliga förstärkningar och vi har tvingats ställa om vårt arbetssätt i syfte att prioritera handläggning och utbetalning av ersättning.

Vi vill påstå att det är tack vare att vi är en medlemsorganisation som vi lyckats leverera en god service trots att vi befinner oss i den värsta ekonomiska krisen på decennier.

Det är inte, som IAF lyfter fram i intervjun på DN:s ekonomisida, frånvaron av en reglering av handläggningstid. 

I DN:s artikel nämns det att det tar lång tid att rekrytera och lära upp nya handläggare och att orsaken är det komplexa regelverk som a-kassorna har att hantera.

Vi skulle verkligen önska att DN och övrig media skulle belysa det som har fungerat bra för a-kassorna under de tuffa omständigheter som råder

Affe Mellström & Alexander Augst

Den frågan förtjänar att lyftas upp. Här har vi enligt vår mening huvudorsaken till varför det är svårt att ställa om inför en sådan stor och drastisk förändring som pandemin och dess konsekvenser medfört.

Detta är också orsaken till att det inte på kort sikt går att ”köpa” funktionalitet för 100 miljoner. Vi bad uttryckligen Arbetsmarknadsdepartementet att fokusera på snabba och pricksäkra regelförenklingar för a-kassorna snarare än på ett ekonomiskt stöd.

Vi når nämligen själva inte på regelförenklingar. Däremot kan vi på egen hand klara vår egen ekonomi genom att höja medlemsavgifterna. Viljan att betala sig till en snabbare handläggningstid hade sannolikt varit hög bland våra medlemmar.  

Den 24 januari publicerade DN ännu en artikel om a-kassan. Där fortsätter de, genom arbetsmarknadsministern, att trumma in budskapet att a-kassorna har fått betalt för att korta ner väntetiderna. 

Risken finns att framtiden kan komma att medföra fler situationer där arbetslösheten förändras drastiskt på kort tid.

För att ge a-kassorna en rimlig chans att ställa om finns lösningen snarare i en ny och förenklad lagstiftning än att ge särskilda ekonomiska bidrag till a-kassorna.

Vi hoppas verkligen att regering och riksdag tar chansen att besluta om en ny lagstiftning som bygger på det förslag en utredning lämnade till regeringen i maj 2020. 

Genom Sveriges a-kassor har a-kassorna, som vi nämnde tidigare, vid flera tillfällen framfört konstruktiva förslag till Arbetsmarknadsdepartementet om regelförenklingar i syfte att hantera den allvarliga situation som pandemin medfört.

I den frågan är vår uppfattning att varken regering eller tillsynsmyndighet har visat tillräcklig vilja att bidra till rimliga förutsättningar för a-kassorna.