
#Obekvämarbetstid är namnet på de handelsanställdas metoo-upprop som lanserades genom en artikel i Handelsnytt i januari 2018. En lång rad butiksanställda vittnade om sexuella trakasserier från bland annat kunder, chefer och kollegor.
Porta kunder
Tre år senare har en hel del hänt: Handels lät initiativtagarna till uppropet skriva en rapport där de krävde åtgärder. Högst på önskelistan stod en lag som ger butiker rätt att porta kunder som betett sig illa. En sådan lag kommer att börja gälla från 1 mars i år om riksdagen röstar igenom regeringens förslag.

Mara Karlsson är en av initiativtagarna till Metoo-uppropet #obekvämarbetstid
– Lagen är mycket välkommen, säger Maria Karlsson, florist från Lövånger och en av organisatörerna bakom uppropet #Obekvämarbetstid.
Skärpt arbete mot sexuella trakasserier fanns bland LO-fackens krav i förra årets avtalsrörelse. I Handels fall resulterade det i en arbetsgrupp som ska följa frågan och arrangera en arbetsmiljökonferens på temat senare i år.
– Jag hoppas att vi blir inbjudna, säger Maria Karlsson som har flera fackliga uppdrag inom Handels i Västerbotten.
Arbetsgivarna inte lika lyhörda
Arbetsgivarna har enligt Maria Karlsson inte varit lika lyhörda som facken när det gäller att belysa problemen med sexuella trakasserier.
– Svensk Handel har inte varit tillmötesgående. De har bland annat tackat nej till att medverka i en paneldebatt.
På butiksgolven har alltför lite förändrats tre år efter #metoo, anser Maria Karlsson.
– Det finns en medvetenhet men frågan tas inte på allvar. Fortfarande utsätts många för sexuella trakasserier av kunder, chefer, kollegor, säkerhetspersonal och andra. Rädslan består och många vågar inte säga ifrån.
Vittnesmål per mejl
För att sätta nytt ljus på frågan har uppropet fått en nystart. Den 10 januari, på treårsdagen av det första uppropet, öppnades Facebooksidan på nytt. Arrangörerna ber om nya vittnesmål om sexuella trakasserier i handels- och servicebranschen. Facebookgruppen, som tidigare varit hemlig, är nu öppen för alla. Men Maria Karlsson betonar att personer och arbetsplatser inte får hängas ut i gruppens diskussioner.
– Vittnesmålen vill vi ha anonymt per mejl, inte öppet på Facebook, understryker hon.
”Mycket kvar att göra”
Gruppen välkomnar berättelser från kvinnor, transpersoner och ickebinära. Genom att hålla diskussionerna i en öppen grupp hoppas arrangörerna denna gång nå en vidare krets än för tre år sedan då Facebookgruppen var hemlig. Med hjälp av den nya vittnesmålen hoppas gruppen kunna fortsätta att driva krav på förändringar för tryggare arbetsplatser.
– Trots att mycket har hänt finns det mycket kvar att göra, säger Maria Karlsson.