Medan klyftorna ökat under decennier har också ojämställdheten bitit sig fast i det offentliga Sverige.

Den offentliga sektor som ska garantera medborgarna frihet och jämlikhet har brustit i sitt åtagande – inte minst mot de arbetarkvinnor som bär upp stora delar av verksamheten. 

Ett tecken på detta är att det starkt kvinnodominerade undersköterskeyrket år efter år släpat efter både vad gäller lön och arbetsvillkor.

Nu yrkar SKR på sifferlöst avtal för vårdpersonalen. Kommunal konstaterar att det kan innebära noll kronor i löneökning. 

Noll kronor betyder en lönesänkning i verkligheten.

Varken inflationen eller prisutvecklingen stannar av medan vårdpersonalen väntar på att det ska bli deras tur. Vi är många som hade hoppats på en utveckling i motsatt riktning. 

Pandemin har på ett obehagligt sätt visat att vi behöver göra ett lyft inom äldreomsorgen och inom vården.

I kommande budget finns en satsning som innebär att fler ska kunna utbildas och anställas inom äldreomsorgen. Samtidigt behöver arbetsvillkoren förbättras avsevärt för att fler ska vilja arbeta som undersköterska.

I en bredare mening måste tydliga kvinnoyrken uppvärderas, att börja med undersköterskorna är minst sagt träffsäkert, givet att nio av tio som jobbar inom yrket är… just det – kvinnor.

Här måste vi i arbetarrörelsen sluta upp bakom Kommunal.

Många av landets undersköterskor har i dag för låg inkomst för att kunna leva ett fullgott liv. Det är inte ovanligt att yrkesvalet sammanfaller med direkta svårigheter att få vardagen att gå ihop på grund av ekonomin. 

En stor del av problemet är att alldeles för få kvinnor inom offentlig sektor jobbar heltid.

Låga löner i kombination med långa perioder av deltidsarbete leder i förlängningen också till låg pension.

Jobbet är dessutom fysiskt slitsamt vilket gör att många inte orkar arbeta heltid ända till pension. Till detta kommer de otrygga anställningsformer som satts i system i landets kommuner där många inte vet om de har jobb nästa dag.

Systemet tycks nästintill riggat för att kvinnor ska leva mindre fria än män under hela livets gång. 

Högre löner och pensioner behövs. Heltid och tillsvidareanställning måste bli norm.

Arbetsvillkoren måste bli mycket bättre. 

Vi socialdemokrater anser att arbetsmarknadens parter ska hantera lönebildningen utan politikens inblandning. Så ska det fortsätta vara.

Samtidigt kan politiken inte undfly sitt ansvar som arbetsgivare för de offentliganställda. Vi har visserligen skjutit till stora belopp till välfärden sedan vi tog över regeringsmakten 2014, men staten behöver framöver skjuta till avsevärt mer om kommunerna ska ha förutsättningar att erbjuda välfärdsarbetarna anständiga villkor.

Det handlar om värderingar som vår politik står för. Jämlikhet, jämställdhet, anständighet. 

Vi kan helt enkelt inte acceptera den ofrihet som löneskillnader orsakar.

Ett jämställt lönelyft är därför en direkt nödvändighet. 

Först säkerställer vi halva makten och hela lönen – sedan kan vi applådera tillsammans.