Sekotidningen

Sex vanligaste felen vid schaktarbeten

Varje år inträffar olyckor vid schaktarbeten, en del av dem med dödlig utgång. Många olyckor kan undvikas genom ökad kunskap bland anläggare och maskinförare om markarbeten och hur man schaktar säkert, menar geotekniker på Statens geotekniska institut.

Nyheter

Karin Odén, som är geotekniker, förklarar att det är viktigt att komma ihåg att jordens hållfasthet kan förändras på grund av schaktningen eller andra arbeten i närheten av schakten. Bild: Adam Wrafter.

Här är de vanligaste felen som görs vid schaktarbeten, enligt Karin Odén och Wilhelm Rankka, geotekniker på Statens geotekniska institut, SGI.

1 Föreskrifter har inte följts

Arbetsmiljöverket har föreskrifter som gäller just vid schaktningsarbeten, som finns under Markarbete och schaktning och i föreskrfiten Skydd mot skada genom ras. I övrigt ställs enligt arbetsmiljölagen krav på att arbetsgivare ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

2 För grunda schakter

Skador har ofta inträffat vid grunda schakter. Troligen beror detta på att djupet varit tillräckligt djupt för att förolycka en människa liv vid ett ras, men inte tillräckligt djupt för att upplevas som ett hot.

Jord är tungt! Att hamna under jordmassor från en en till två meter djup jordschakt motsvarar att få två till tre ton över sig.

Karin Odén, geotekniker på Statens geotekniska institut, SGI.

3 För brant lutning

Man har schaktat med för brant lutning. Många branta jordslänter står stabilt på kort sikt jord men stabiliteten kan drastiskt försämras med tiden, av uttorkning och regn. De står stabilt bara så länge de är lagom fuktiga, som ett sandslott.

4 Grävmaskin för nära kanten

Man har stått med en grävmaskin för nära släntkrön eller man har lagt upp jord för nära släntkrön.

Schaktning: Hur fungerar jord och vatten?

Vad bör man tänka på när det gäller hur jord och vatten fungerar ihop vid schaktning?

1. Vattenhalt (fuktighet).
En fukthalt inom vissa gränser i en silt, sand eller grus suger ihop kornen och gör jorden stabilare. Spannet mellan gränserna är litet och vid för hög eller för låg fuktighet tappar jorden snabbt sin stabilitet.

2. Erosion
Silt och sand är lätteroderade material varför strömmande vatten från nederbörd, smältvatten eller läckande ledningar kan spola med sig stora mängder silt och finsandpartiklar. Denna ytvattenerosion kan bilda raviner och diken dit mer vatten söker sig och processen kan därmed bli självförstärkande. Om eroderande diken bildas på detta sätt vid en släntfot kan skred uppkomma.

3. Schakt under grundvattennivån behöver utredas av sakkunnig. Exempel på svårigheter som man behöver tänka på är:

Hydraulisk bottenupptryckning.
Inre erosion i schaktbotten, ”bottenuppluckring”.
Vattenförande grövre jord kan förekomma inlagrad i eller under tätare lager av lera eller silt. Vid schakt kan sådana lager bli frilagda och framträngande vatten kan erodera schaktslänten och också föra med sig mycket silt och sand ut från bakomliggande jord. Detta kan leda till omfattande sättningar eller stabilitetsproblem. Inströmning av vatten kan uppkomma plötsligt vid schakt i en övergång från lera eller finkornig (tät) silt till ett vattenförande lager med grus, sand eller silt.

5 Dålig koll på markförhållanden

Man har inte haft koll på jordlagerföljd och grundvattenförhållanden (flöde och tryck). Det som är synligt på ytan stämmer oftast inte på djupet. Lösare jordlager kan finnas på djupet och det kan finnas skikt där grundvatten rinner och skapar tryck under schaktbotten och i slänter.

6 Farliga gaser

Farliga gaser har sjunkit ned i schakten.

Släntlutning – hur ska man tänka?

När det gäller släntlutning, vad bör man tänka på för att skapa en säker arbetsplats?

Man bör utreda och, i många fall, undersöka jordlagerföljd, grundvattenförhållanden och platsspecifika förutsättningar: laster från omgivande hus och vägar, planerade laster från maskiner och upplag, klimat.
Att följa föreskrifter om släntlutningar och belastning av släntkrön, även om de kan tyckas onödigt försiktiga.
Morän beter sig som den jordart som dominerar i moränen. Exempelvis beter sig en siltig morän i stort sett som en silt.
Moränslänter kan naturligt stå mycket brant men schaktade slänter i motsvarande lutning kan rasa.
Organiska jordar har låg hållfasthet
Egenskaperna i en fyllning kan variera mycket och vara svåra att bedöma.
Lös jord kan finnas under fast jord.
Jorden kan innehålla skikt av annan jord med andra egenskaper.
Jordförhållanden kan ändras med djupet – var vaksam på förändringar!
Jordens hållfasthet kan förändras på grund av schaktningen eller andra arbeten i närheten av schakten.