Det finns ett före och ett efter corona.

Och medan den tragiska pandemin går in i en ny fas kan diskussionen om ett nytt samhällsbygge påbörjas. Hur vi skapar det Sverige vi vill ha. 

Att principen om jämlikhet är ledordet borde vara utom diskussion. 

Dessvärre håller inte Omstartskommissionen med om detta. 

Rapporten Idéer för ett starkare Sverige, som presenterades tidigare i veckan var beställd av Stockholms Handelskammare och lyfter förvisso en rad viktiga ämnen.

För samhället bör tveklöst byggas mer klimatmässigt hållbart. Fler bostäder bör byggas och integrationen måste förbättras. 

Men det gäller att läsa rapporten noggrannare än så eftersom Omställningskommissionen snarare verkar vilja se ett påskyndat nyliberalt paradigmskifte än att skapa ett bättre samhälle för alla efter corona.

Tydligast märks det i kapitlet En arbetsmarknad för ett starkare Sverige som är skrivet av Oskar Nordström Skans, nationalekonom på Uppsala Universitet. Det förslag som förs fram går ut på att stimulera näringslivet genom fortsatt sänkta och utökade arbetsgivaravgifter.

Men det är en strategi dömd att misslyckas – om nu avsikten är att gynna ekonomin och skapa fler arbetstillfällen. 

Precis som Arbetets ledarredaktion tidigare påpekat resulterar en sådan skattesänkning sannolikt bara i mer pengar i företagarnas fickor än i fler jobbtillfällen.

Dessutom föreslås att arbetsmarknaden ska ”moderniseras”. Att lönespridningen ska öka, att det ska bli enklare att säga upp och att enkla jobb ska införas. Exakt samma ordalydelser som januaripartierna och Svenskt Näringsliv använder återfinns här.

Detta är dock inte rapportens enda regelrätta plagiat från liberala partier och näringslivslobbyister.

Även förändringar i skattesystemet förespråkas, vilket ordagrant är samma förslag som Timbro nyligen presenterade.

All moms ska jämkas till 25 procent, vilket dock inte innebär att rapporten förespråkar skattehöjningar. En enhetlig moms ska i stället, precis som Timbro pläderat för, göra fler och andra skattesänkningar möjliga. 

Detta utbyte av idéer mellan liberala krafter är knappast en slump. Resursstarka koalitioner krokar arm, också i det här arbetet, för att driva samhället bort från fackligt inflytande, jämlikhet och stark offentlig välfärd.

Omställningskommissionen blev först ut i att sätta agendan för post-coronareformer i Sverige. Och med tanke på de starka företagsintressen som står bakom rapporten faller den nog inte i glömska i första taget.

Desto viktigare blir det att komma med mothugg. Att inte ta Omställningskommissionen innehåll för sanningar. 

Fler röster måste släppas fram för att beskriva det samhälle vi vill ha efter coronapandemin. Vilken riktning vi bör sikta mot efter krisen. 

Och här är arbetarrörelsen och de fackliga organisationerna livsviktiga. Inte minst för att de till skillnad från Stockholms Handelskammare står på vanligt folks sida.