Hur bör arbetet organiseras för att uppnå en bra arbetsmiljö?

Den frågan har två forskare från Luleå tekniska universitet tittat närmare på. På uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har de gjort en forskningssammanställning av ett åttiotal publikationer i ämnet,

En slutsats är att det i den befintliga forskningen tycks finnas en kunskapslucka.

– Merparten av de publikationer som inkluderats i vår kunskapssammanställning har fokus på vad som inte funkar, snarare än vad som funkar, säger professor Karolina Parding, som lett arbetet med kunskapssammanställningen, i ett pressmeddelande.

En av de saker som inte tycks funka är New public management (NPM) inom offentlig sektor.

I publikationerna beskrivs hur det gett upphov till interna marknader och bidragit till mätbara prestationer kombinerat med rationalisering och kontinuerlig kostnadseffektivisering, konstaterar de två forskarna.

– Kortfattat kan man säga att det gett upphov till motstridiga krav då de som arbetar inom dessa verksamheter, yrkesutövarna, oftast identifierar sig med den så kallade ”professionslogiken” snarare än med den ”byråkratiska logiken”, säger Karolina Parding.

Slutsatsen är att man bör ge ”professionslogiken” företräde, något som skulle leda till färre motstridiga krav, en rimligare arbetsbelastning och ett ökat inflytande för de anställda.

Forskarna ger även ett antal handfasta råd till arbetsgivare om hur arbetet bör organiseras för att de anställda ska må bra.

Det är till exempel viktigt med inflytande över den egna arbetssituationen. Det ska finnas möjligheter till lärande och karriärutveckling.

Det är också viktigt med balans mellan krav och resurser. Och man bör undvika tidsbegränsade anställningar, något som skulle gynna såväl den anställda som företaget.

Författarna till kunskapssammanställningen menar att det finns ett tydligt behov av mer forskning om hur arbetet behöver vara organiserat för att vara hälsofrämjande, men också hur arbetsgivare rent praktiskt kan jobba för att nå dit.

Bland annat efterlyser de forskning som visar på att en god arbetsmiljö leder till effektivare arbetsplatser.

– Vi vet att ”money talks”. Med siffror som styrker vinsterna – på olika plan – av hälsofrämjande organiserade arbetsplatser tror jag att vi kan komma att se fler arbetsgivare som vågar tänka nytt, nytt och hållbart, säger Karolina Parding.

Så bör arbetet organiseras

  • Organisera arbetet på ett sätt som skapar möjligheter för de anställda att få inflytande och medbestämmande över sin arbetssituation.
  • Inse vikten av att organisera för tillit, för att nå hög arbetstillfredsställelse. 
  • Organisera arbetet så att kontinuerligt lärande, kompetensutveckling och andra karriärutvecklingsaktiviteter ges utrymme i det dagliga arbetet.
  • Organisera arbetet utifrån en balans mellan krav och resurser.
  • Att organisera arbetet genom tidsbegränsade anställningar ger ofta negativa effekter för individen. Dessa anställningsformer är generellt sett sämre för individers hälsa och välmående men också för verksamheters kontinuitet och produktivitet.
  • Om arbetet organiseras med bemanningsanställd personal, se till att organisera arbetet så att bemanningsanställda inkluderas socialt så mycket som möjligt, samt att de bemanningsanställda får tillgång till kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.