1937: Bokvagn på sjukhus lyste upp patienters vardag

För en så där 90 år sedan föddes idén om sjukhusbibliotek. 

Vården hade professionaliserats och en organisation för sjukkassan etablerades på 1930-talet. Men trots framsteg inom kirurgin, minskad infektionsrisk och att antibiotikan precis uppfunnits (började massproduceras först på 1940-talet), handlade det fortfarande om en sjukvård med stora brister.

Samhället präglades av depression och arbetslöshet och det skulle dröja ytterligare ett tjugotal år innan ett socialförsäkringssystem som omfattade alla infördes på 1950-talet. 

Men ändå? Ser det inte ganska trevligt ut, långt bort från fulla sjukhuskorridorer med extrasängar och personal som vänder ut och in på sig själva för att hinna med?

Patienterna ligger där med någon – förhoppningsvis inte alltför allvarlig – åkomma, småpratar med grannen i sängen bredvid och får tips från personalen på riktigt bra verklighetsflykt.

Och bara den där bokvagnarnas Rolls Royce – förmodligen lika lättrullad som dagens joggingvagnar! Här sattes lasarettens maskinister på att bygga om rullstolar. 

I undersköterskan Inger Furbergs kandidatuppsats Om sjukhusbibliotek i Sverige under 1930-talet från 2012 går det att läsa om en bokutlåning som startades av frivilliga, men som på 1930-talet började finansieras genom statsbidrag till kommunbibliotek.

Läkarna och sköterskorna fick ”icke irriteras”, bibliotekarierna som skötte verksamheten på sjukvårdsinrättningarna skulle agera ”effektivt, mjukt och insmältande i miljön”. 

Ett mål var förbättrad arbetsmiljö – i form av gladare stämning och ton. Att patienternas psykiska tillstånd förbättrades med ”god och lättläst förströelselitteratur” propagerade bibliotekarien Gösta Östling för på Allmänna Biblioteksförenings årsmöte i Borås 1931, och hänvisade till läkarutlåtanden.

Som bonus räknade han också med att patienterna sedan de tillfrisknat skulle fortsätta låna böcker på de kommunala biblioteken.