Under förra året tjänade en kvinna i snitt 33 500 kronor i månaden. Medan en man snittade på 37 200 kronor.

I procent handlar det om en skillnad på 9,9 procent. Vilket i sin tur är lägre än de senaste tolv åren eftersom skillnaden fortsätter att minska. 

Från året före minskade glappet med 0,8 procent. Sedan 2005 har skillnaden minskat med 6,4 procentenheter.

– Det är glädjande att se hur skillnaden minskar från år till år. Det är svårt att säga annat än att det är en dramatisk utveckling, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i en kommentar.

Minst löneskillnader finns inom kommunerna, där skillnaden är 2,4 procent.

Medan regionerna har den största skillnaden på 18,8 procent. Främst handlar det om att kvinnor och män har olika yrken. 

Men även när man väger in sådant som yrke, sektor, utbildning, deltid och ålder återstår en skillnad i lön på 4,2 procent.

Enligt rapporten går det inte att säga att det handlar om diskriminering, eftersom man utifrån det statistiska underlaget inte kan utesluta samtliga faktorer som skulle kunna ligga bakom skillnaderna, som inte handlar om kön.

Rapporten visar dock också att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar.

– Fortsätter den utvecklingen talar det för att löneskillnaden kommer att fortsätta minska även om andra faktorer också spelar in, anser Irene Wennemo.

Högavlönade jobbar oftare heltid, oavsett om de är kvinnor eller män. Samtidigt som fler män befinner sig där.

Deltid däremot är vanligare i lågavlönade yrken, och fler kvinnor jobbar deltid och har dessutom högre frånvaro än män. Kvinnor jobbar i snitt 86 procent av männens arbetstid.

Rapporten baseras alltså på statistik från förra året. Konsekvenserna av coronakrisen går inte att se än, det beror på vilka yrkesgrupper som får stor arbetslöshet bland annat. 

Medlingsinstitutet har rapporterat om skillnader i kvinnor och mäns löner sedan 2001