När olyckor, personskador och allvarliga tillbud inträffar på arbetsplatsen ska arbetsgivaren anmäla det till Arbetsmiljöverket ”utan dröjsmål”.

Fram till den 18 maj hade Karolinska sjukhuset i Huddinge anmält sammanlagt 28 sådana händelser som hade koppling till corona/covid-19, enligt en översikt som Arbetsmiljöverket har gjort för Arbetet.

Karolinska sjukhuset i Solna hade gjort 14 anmälningar, Capio Sankt Görans sjukhus i Stockholm 6, Danderyds sjukhus 5 – och Södersjukhuset alltså inte en enda.

När Arbetet frågar huvudskyddsombud och andra fackliga företrädare vad skillnaderna mellan de fem stora sjukhusen i Stockholmsområdet beror på har flera svårt att hitta en förklaring.

– Det är svårt att säga, eftersom vi inte får veta vad som anmäls. 14 anmälningar från vårt sjukhus låter lite, men jag vet ju inte vad anmälningarna gäller eller vilka personalkategorier som har berörts, säger Anders Persson, som företräder Kommunal vid Karolinska sjukhuset i Solna.

Enligt Caspar Lindgren, Vårdförbundets huvudskyddsombud vid Sankt Görans sjukhus, råder ofta osäkerhet om vad som ska anmälas till Arbetsmiljöverket.

– Det kan ha funnits oklarheter hos en del chefer om vad som ska anmälas, säger även Ann-Christine Nilsson, företrädare för Kommunal vid Södersjukhuset, som anser att sjukhusen ”traditionellt har varit dålig på arbetsmiljöfrågor”.

Regionkontoret i Stockholm har skickat ut en vägledning, daterad 15 maj, som ska förtydliga för enhetscheferna i vilka fall en anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras.

På Södersjukhuset diskuterades i onsdags vägledningen vid ett möte med cheferna.

– Kanske kommer det att leda till lite fler anmälningar. Sedan kan det också vara så att det inte har funnits mycket att anmäla, säger Ann-Christine Nilsson.

Klara Strömberg, huvudskyddsombud för Läkarförbundet vid Södersjukhuset, ställer sig i ett mejl till Arbetet frågande till att inga anmälningar har gjorts av Södersjukhuset, eftersom hon själv har anmält flera tillbud.

– Vi tror att arbetsgivarna underrapporterar, säger Mikael Nilsson, läkare och huvudskyddsombud vid Karolinska sjukhuset i Solna.

– Det beror på att chefer inom sjukvården inte är särskilt duktiga på arbetsmiljö. Arbetsgivaren nöjer sig med att fixa skyddsutrustning, och tycker att det är bra sedan.

Mikael Nilsson anser att sjukskrivningar i covid-19 borde kartläggas som en del i arbetsmiljöarbetet.

– Men det sker inte. Jag jobbar själv med covid-patienter och ser vilken elak sjukdom det är. Vi vet inte hur lungorna kommer att påverkas på sikt, hur sjukdomen påverkar hjärnfunktionen och vad den blodförtjockning de sjuka drabbas av kan leda till.

– Om människor får problem om tio eller femton år, hur ska de visa bakgrunden om inga anmälningar har gjorts?

De fackliga företrädare som Arbetet talat med uppger att de som arbetar med covid-patienter nu får tillräcklig skyddsutrustning, efter en inledande period med stora brister.

Arbetsbelastningen vid sjukhusen är fortfarande mycket hög, även om den avtar något i takt med att färre patienter behöver intensivvård.

– Många av dem som jobbar på intensivvårdsavdelningar arbetar fortfarande tolvtimmarspass och inom krisavtalet, det vill säga 48 timmar i veckan. På andra avdelningar arbetar man vanliga pass, men många övertidstimmar blir det. Det är jävligt tufft, säger Ann-Christine Nilsson.

– Arbetsbelastningen minskar, men långsamt, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening. Medlemmarna är trötta.

Arbetet söker ansvariga vid Region Stockholm och Södersjukhuset för en kommentar.