EU-ledarna är nu överens om en krisfond på 5 500 miljarder kronor som ska göra det möjligt för EU-länder som drabbats hårt av coronakrisen att ta billiga lån.

I krisfonden ingår finansieringen av stora arbetsmarknadssatsningar som korttidsanställningar och ersättning för a-kassa i ett paket som kallas Sure.

– Tanken är att EU-länderna ska gå ihop och garantera lånen som sedan länderna kan få, säger Carl-Albert Hjelmborn på fackliga Brysselkontoret.

I början av juni ska länderna kunna få lån från fonden.

– Det är mycket oroande att det dröjer till den 1 juni när arbetare, företag och den offentliga sektorn redan kämpar i dag, säger Europafackets generalsekreterare Luca Visentini i en kommentar.

– Tiotals miljoner människor jobb är hotade på grund av coronaviruset och kan inte vänta till den första juni, fortsätter han.

Krisfonden är bara ett av många verktyg för att kickstarta ekonomin igen som EU har diskuterat.

Den stora frågan om EU ska införa så kallade coronaobligationer, eller eurobonds, sköts på framtiden. Krisfonden är till för att stödja de omedelbara åtgärder som EU-länderna vidtar just nu.

EU diskuterar ett långsiktiga paket, en återhämtningsfond, och frågan om den ska stödjas med gemensamma obligationer eller inte är fortfarande ett hett politiskt ämne.

Något beslut har ännu inte fattats.

Länderna i södra EU vill att de rikare länderna i norr ska satsa mer för att få igång ekonomin igen. Samtidigt oroas euroländer som Tyskland, Nederländerna och Finland för att bland annat Italien och Spanien får svårt att hålla sin budgetdisciplin.

På Europeiska centralbanken finns även en plan för hur de ska bidra till att finansiera små- och medelstoraföretag i Europa, men något beslut är ännu inte fattat.

Under mötet mellan EU:s ledare varnade den europeiska centralbankens chef Christine Lagarde att BNP:n i euroländerna kan sjunka med 9 procent i år, i det värsta scenariet räknar hon med 15 procent, uppger tidningen Euractive.