Göteborg är fortsatt en delad stad. Vi hamnar högt på listan över de kommuner som har stora skillnader i inkomster mellan rika och fattiga.

Vad värre är: klyftorna fortsätter att öka.

Sedan 2011 har inkomsterna för den rikaste procenten i kommunen ökat cirka tre gånger så mycket som för dem med medelinkomst.

Enligt OECD har inkomstklyftorna ökat mer i Sverige än i något annat västland de senaste åren. Samarbetsorganisationen konstaterar
att kvinnors löner halkat efter.

Ett målande exempel på detta är att i Östra Bergsjön ligger medelinkomsten hos kvinnor på 137 000 kronor om året. För en man i västra Göteborg ligger den på 420 000 kronor.

Enligt en undersökning som P4 Göteborg har gjort befinner sig en tredjedel av Göteborgs familjer som har jobb, där föräldrarna är födda i andra länder, med en disponibel inkomst under 12 000 kronor i månaden.

Att klyftorna ökat beror till stor del på kraftigt ökade inkomster i den övre delen av inkomstfördelningen, och särskilt i den absoluta toppen.

Det konstaterar regeringens långtidsutredning. Toppinkomsternas snabba ökningstakt beror, i sin tur, på ökade kapitalinkomster. En stor del av dem går till hushåll i den yttersta toppen av inkomstfördelningen.

Ojämlika samhällen är otrygga samhällen. Det ger långsiktiga effekter där ojämlika uppväxtvillkor leder till ökad kriminalitet och brottslighet i de områden där inkomsterna är lägst

Fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter

Det är flera faktorer som bidragit till detta. En viktig förklaring är den kraftiga prisuppgången på bostäder och finansiella tillgångar under den senaste tjugoårs­perioden.

En annan förklaring är skattesystemets utformning.

Det är också punkt nummer fyra i januariavtalet som slöts mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna: en omfattande skatte­reform. Det är ett måste om vi ska minska de ekonomiska klyftorna.

Klyftorna är roten till så många av samhällsproblemen som vi ser i dag och det måste vara högsta prioritet, inte bara för regeringen, utan också för kommunerna, att minska dem.

Ojämlika samhällen är otrygga samhällen. Det ger långsiktiga effekter där ojämlika uppväxtvillkor leder till ökad kriminalitet och brottslighet i de områden där inkomsterna är lägst.

Med andra ord slits samhällen isär av ekonomisk ojämlikhet.

Livslängden skiljer sig upp till nio år mellan fattiga och rika områden, hälsan är sämre i fattigare områden och skolan är långt ifrån likvärdig.

Jämlika och jämställda samhällen har också en mycket mer stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt.

Sverige ska tillbaka till jämlikhets- och jämställdhetstoppen. Det finns inget annat alternativ.