– Det är väldigt tydligt att den här budgeten präglas av den coronaepidemi som präglar, inte bara svensk ekonomi utan också världen, sa en allvarstyngd Magdalena Andersson (S) när hon presenterade vårändringsbudgeten för 2020.

Regeringen och samarbetspartierna har redan presenterat fem extra ändringsbudgetar för att hantera smittspridning och den ekonomiska krisen i dess kölvatten.

Totalt handlar det om åtgärder för över 100 miljarder kronor. Till det räknar regeringen med minskade skatteintäkter och andra effekter som gör att den sammantagna påverkan på statsbudgeten blir 200 miljarder kronor.

Det mesta är redan känt, dels genom de fem extrabudgetar som aviserats eller redan beslutats, dels genom aviserade åtgärder som nu tas i vårbudgeten.

Det handlar bland annat om korttidspermitteringar, förstärkt a-kassa, stöd till företag och sjukvården.

Bland annat kommer regioner och kommuner få mer pengar för att klara av det ansträngda ekonomiska läget.

Regeringen föreslår att 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn.

För att parera redan vidtagna åtgärder och ta höjd för eventuellt kommande vill regeringen även höja det så kallade utgiftstaket, hur mycket staten får spendera, med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder.

– Det är första gången en sittande regering föreslår en höjning av utgiftstaket. Anledningen är att vi vill ta ordentlig höjd för att de åtgärder som vi redan har presenterat kan bli betydligt dyrare än beräknat, inte minst korttidspermitteringen, men också för att inte utesluta ytterligare åtgärder, sa Magdalena Andersson.

I samband med vårbudgeten presenterar regeringen även bedömning av ekonomins utveckling.

Bland annat spår man att arbetslösheten kommer stiga, från 6,8 procent förra året, till nio procent under 2020 och samma nivå 2021 för att sedan sjunka något de kommande åren.

I ett alternativscenario, där krisen slår än hårdare, kan arbetslösheten hamna på 13,5 procent i år och nästa år.