– Det är en svår situation att förhandla under, säger Mika Helander, sociolog på Åbo Akademi som forskar om arbetsmarknadsfrågor.

I Sverige har avtalsrörelsen skjutits upp på grund av coronapandemin men i Finland håller den på för fullt.

De finska vårdfacken har krävt betydligt högre löneökningar än de 3,3 procent under två år som industrin fått i ett tidigare avtal.

De två finska vårdfacken Tehy och Super har krävt att de utöver 3,3 procent ska ha 1,8 procent extra.

Innan coronautbrottet var tonläget högt. Vårdfacken ville ha mer samtidigt som kommunernas budget var mycket stram. Experter räknade med att det kunde bli vårdstrejker under våren. 

Men det är i det närmaste uteslutet nu.

– Nej, det går inte nu under coronutbrottet. Då får vårdanställda inte strejka, säger Mika Helander och hänvisar till landets beredskapslag som säger att vårdanställda inte kan gå ut i konflikt under en krissituation. 

Egentligen var det tänkt att ett avtal skulle vara klart innan den 31 mars men förhandlingarna har fortsatt och numera sker medling via riksförlikningsmannen.

Häromdagen blev ett annat viktigt avtal klart då 75 000 statsanställda fick ett nytt kollektivavtal.

Det var förbunden JHL, Pro och akademikerfackets förhandlingsorganisation Juko som kom överens om löneökningar mellan 3,03 och 3,07 procent på en avtalsperiod mellan 23 och 25 månader. 

– Det viktigaste var dock att vi fick bort de 24 gratistimmarna som arbetsgivarna haft, säger Jorma Malinen, ordförande för fackförbundet Pro.

Hösten 2016 föreslog den dåvarande finska regeringen ett så kallat konkurrenskraftsavtal.

Syftet var att stärka landets ekonomi. Parterna gjorde upp om att tillfälligt införa 24 timmar gratisarbete i de flesta branscher. 

Denna avtalsrörelse har präglats av en strid där arbetsgivarna velat behålla gratistimmarna. Men i avtal efter avtal har dessa slopats. Arbetsgivarna har visserligen fått möjlighet att lägga ut mer arbetstid men de anställda får betalt för sitt jobb. 

Coronakrisen har precis som i många andra länder fått allvarliga konsekvenser för den finska arbetsmarknaden. Drygt 85 000 har permitterats på grund coronautbrottet, uppger  Arbets- och näringsministeriet.