Förslaget från regeringen att kunna fatta tvingande beslut genom egna dekret måste avvisas av riksdagen.

Efter kritik från främst Moderaterna och Vänsterpartiet har regeringen visserligen modifierat sitt förslag. Regeringsdekreten ska i det nya förslaget i efterskott kunna godkännas eller upphävas av riksdagen.

Men inte heller denna procedur är bra. 

Den svenska lagstiftningen, inklusive smittskyddslagstiftningen, ger redan i dag regeringen tillräckligt med handlingsutrymme för att ta de beslut som krävs i kristider.

Resterande beslut måste förankras och fastställas av Sveriges Riksdag.

Det som nu händer i Ungern avskräcker från att börja ändra på beslutsordningen.

Med hänvisning till det allvarliga läget runt coronakrisen klubbade det ungerska parlamentet i måndags igenom den ungerska regeringens rätt att styra landet genom regeringsdekret, utan att förslagen behandlas i det ungerska parlamentet.

Förändringen innebär i praktiken att det ultrakonservativa regeringspartiet Fidesz styr landet enväldigt och att demokratin har upphävts.

Naturligtvis är detta långt ifrån de få nödbeslut som den svenska regeringens förslag handlar om.

Men vi kan aldrig ge utrymme för eventuella liknande propåer om att få styra landet genom regeringsdekret som kan komma vid någon framtida kris när vi kanske har en svensk nationalkonservativ regim som, likt ungerska Fidesz, dras med ett betydande demokratiskt underskott.

Ledande personer inom Sverigedemokraterna har redan uttalat att polischefer som inte faller dem i smaken bör avsättas ”när de kommer till makten”, vilket är ett brott mot den svenska lagen som förbjuder ministerstyre, och att journalister bör ställas inför rätta om de skriver ”fel” åsikter (en sådan lag om att journalister kan straffas infördes för övrigt i förra veckan i Ungern, samtidigt som beslutet togs att regeringen ska kunna styra landet genom dekret).

Vi vet inte om det i framtiden kan komma en svensk regering med en majoritet som bär en nationalkonservativ eller annan totalitär grundsyn i sin politik även om den blir demokratiskt vald.

Att då värna riksdagens makt är nödvändigt.

Historiken bör avskräcka och efter förra veckans beslut i Ungern är det tyvärr nödvändigt att återigen peka på vad ett liknande beslut ledde till i Tyskland 1933.

För hela förloppet skedde även då.

1933 var det kris, Tyskland befann sig, liksom större delen av Europa, i djup ekonomisk kris och nazistpartiet hade med drygt 30 procent av rösterna bildat regering med Centrumpartiet och de konservativa.

Med hänvisning till krisen och efter att riksdagshuset i Berlin hade bränts ned i ett attentat, lyckades Adolf Hitler på våren 1933 klubba igenom den så kallade Fullmaktslagen, eller Lagen om avhjälpande av folkets och rikets nöd, som var lagens officiella namn.

Den gav Hitler makt att styra landet genom dekret för att snabbt kunna ta beslut som var nödvändiga för att klara den ekonomiska, och nu även politiska, krisen, sades det, utan att förankra besluten i den tyska riksdagen.

Endast någon månad senare hade Hitler genom sådana regeringsdekret upplöst riksdagen och förbjudit alla andra partier.

Det kan låta drastiskt att jämföra dagens situation med nazityskland, men det är en verklighet som vi nu ser upprepas i Ungern.

Då kan vi inte öppna för ett förfarande som en mindre demokratisk regering än dagens kan utnyttja för att ta makten även i vårt land.

Så låt oss alltid värna demokratins många grundprinciper: organisationsfrihet, yttrandefrihet, ett självständig rättsväsende, fria allmänna val och att landets beslut tas av ett folkvalt parlament.