Finansminister Magdalena Andersson (S) öppnar i en intervju i Dagens Nyheter för att staten kan kräva att få bli delägare om staten går in och räddar företag genom coronakrisen.

Skattebetalarna är med och tar en risk, och ska också vara med på uppgången när det vänder uppåt för företagen, säger ministern till Dagens Nyheter.

– Att staten blir delägare i företag där staten går in med garantier och kapital är en rimlig följd, säger LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden, som berättar att LO har haft en diskussion om just detta med anledning av coronakrisen.

– Än så länge är vi inte där. Men i takt med att staten måste rädda fler företag kommer frågan att väckas.

I vilka situationer och vilka företag statens bidrag ska kopplas till ägande är svårt att precisera.

Men det bör handla om större företag, företrädesvis börsnoterade, där det är enkelt för staten att få en ägarandel, och att sälja den när uppgången kommer, anser Åsa-Pia Järliden.

– Dessutom måste man fundera på om staten bör garantera viss infrastruktur. Persontransporter är en hårt drabbad sektor där staten kan behöva gå in med garantier, och då bör få en ägarandel.

Hur aktiv staten bör vara som ägare beror helt på vilken verksamhet det handlar om, säger Åsa-Pia Järliden.

– Men i första hand är syftet att skattebetalarna ska få pengarna tillbaka, inte att staten ska styra verksamheten.

Kerstin Hallsten, chefsekonom vid Industriarbetsgivarna, ser däremot ingen anledning till att företag skulle förstatligas som ett led i krisbekämpningen.

– Staten ska inte gå in som ägare i det privata näringslivet. Och det är inte något som ska styras av coronakrisen.

Också Klas Wåhlberg, vd för Teknikföretagen, tycker att coronakrisen är fel tillfälle att diskutera förändrad ägarstruktur i näringslivet.

– Man måste skilja på om staten går in och köper andelar i företag eller ger förmånliga lån och lånegarantier. Hittills har bara det senare varit aktuellt.

Såväl finansminister Magdalena Andersson som Åsa-Pia Järliden hänvisar till historien: Statligt stöd till krisande stora företag har kopplats till statligt ägande.

Ett klassiskt exempel är dåvarande Nordbanken, som togs över och räddades av staten under 1990-talets bankkris. Drygt 20 år senare sålde staten sina aktier i Nordea med vinst.

Men jämförelser med tidigare kriser blir missvisande, anser Klas Wåhlberg.

– Nu handlar det inte om kapitalbrist, utan om en efterfrågekris. Och det är främst hotell- och restaurangbranschen som varslar, inte industrin. Situationen är exceptionell, den liknar inte tidigare kriser.

Coronapandemin har satt avregleringen av sjukvården och apoteksmarknaden i blixtbelysning.

Åsa-Pia Järliden välkomnar en debatt om avregleringarna över huvud taget.

– Den avreglerade apoteksmarknaden har gjort det svårare att ta in sjukvårdsmaterial och medicin, och försämrat beredskapen. Det är uppenbart att privata aktörer inte kan ta ett helhetsansvar, det måste regionerna och staten ta.