Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

För tio år sedan upptäcktes en enorm naturgasfyndighet utanför Moçambiques norra kustremsa, vid provinsen Cabo Delgado.

Intressenterna ställde sig på kö för att investera i vad som beskrivs som Afrikas största energiprojektet någonsin.

Mozambique LNG Gas Project värderas till mer än 128 miljarder amerikanska dollar, drygt 1 200 miljarder kronor, och bland nyckelspelarna hittas några av världens största oljebolag och banker.

Miljöorganisationer protesterar mot utvinningsplanerna.

De menar att gasprojektet redan har negativ inverkan på hav och land i Cabo Delgado, bland annat på det korallrev som finns i nationalparken Quirimba.

De varnar också för kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Hittills har 560 familjer förflyttats från sina hem. Familjerna har tilldelats nya jordbruksmarker och fiskevatten, men det är nu dubbelt så många fiskare på en mindre yta och med färre möjligheter till fångst, säger Ilham Rawoot som arbetar för Justiça Ambiental.

– Människor svälter redan. När de förflyttades fick de betalt i hur många palmer de hade på sina ägor, en enormt orättvis värdering.

Ilham Rawoot på Justiça Ambiental jobbar för att stärka invånarnas rättigheter i Cabo Delgado.

Flera gånger per år reser Ilham Rawoot till området och dokumenterar hur lokalbefolkningen påverkas av projektet, liksom hur samhället blivit alltmer laglöst.

Sedan hösten 2017 har radikala islamister utfört våldsamma attacker i provinsen Cabo Delgado. Attackerna krävde fler än 200 liv under 2019.

Förra veckan besökte Ilham Rawoot Sverige och Danmark för att föreläsa om situationen. Hon spår att tusentals invånare i Cabo Delgado kan förflyttas kommande år.

I Sverige försökte hon få till en träff med de svenska AP-fonderna.

– Svenska skattepengar ligger bakom exploateringen av Cabo Delgado eftersom era pensionsfonder investerar miljarder i oljebolagen som planerar utvinningen, säger Ilham Rawoot.

Amerikanska Exxon Mobil, italienska Eni och franska Total är bara några av de bolag som står bakom naturgasprojektet och som AP-fonderna investerar i.

Enligt Justiça Ambiental påverkas även jordbrukare, såsom risodlare Christina Senga, av det planerade gasprojektet.

Till exempel har sjunde AP-fonden placerat närmare 1,5 miljarder kronor i Total och knappt en halv miljard i Eni.

”Vi känner till anklagelserna. Den senaste information vi har om flytten av familjerna är dock från 2016 och har begränsat omfång. Sedan dess har vi inte hittat några ytterligare händelser”, skriver Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på sjunde AP-fonden i ett mejl.

Han fortsätter:

”Däremot är det ett stort, komplext projekt som befinner sig i ett tidigt skede och det är ett rimligt antagande att det kan leda till många hållbarhetskontroverser när genomförandet tar fart.”

Första, andra, tredje och fjärde AP-fonden har ett gemensamt etikråd. Tillsammans har dessa fonder placerat mer än två miljarder kronor i oljebolagen som nämnts ovan.

Generalsekreterare John Howchin kommenterar anklagelserna i ett mejl:

”Vi följer utvecklingen av gasprojekt i Cabo Delgado men har i dagsläget ingen information om att bolagen bryter mot någon konvention som Sverige skrivit under, vilket är grunden för fondernas arbete.”

Moçambique

Moçambique har knappt 30 miljoner invånare och räknas som världens sjätte fattigaste land. Endast 27 procent av befolkningen har tillgång till elektricitet.

Omkring en tiondel av landets arbetsföra invånare har en formell anställning.

Det är ingen fungerande demokrati. Oppositionen har inget verkligt politiskt inflytande till följd av hur regelverket för beslutsfattande och ansvarsutkrävande är utformat.

Civilsamhället kan oftast verka fritt men organisationer som är kritiska mot regeringen kan få problem. Många journalister tillämpar självcensur och de som är kritiska mot regeringen kan råka illa ut.

Källor: Landguiden, IMF