Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

– Jag försöker bara förklara vad som behövs, säger Johannes Hahn, EU:s budgetkommissionär som är på besök i Stockholm och vill att Sverige ska betala mer till EU.

Hans resa hit handlar om att se till att säkra EU:s inkomster. Just nu pågår en strid om hur budgeten ska se ut mellan 2021 och 2027.

Hur EU-budgeten kommer att se ut beräknas få effekter på framtidens arbetsmarknad.

Johannes Hahn tar EU:s satsning på en grön omställning, green deal, som ett exempel.

Om världen ställer om så innebär det stora förändringar för de som jobbar inom till exempel oljeindustrin och tranpsortsektorn.

– Det hjälper oss att exportera våra teknik och vår kunskap till hela världen. För vi kommer att behöva göra det här. Om vi då har något attraktiv att erbjuda övriga världen så tror jag att det bidrar till att skapa nya jobb, säger Johannes Hahn till Arbetet Global.

För att utveckla miljövänligare tekniker behövs satsingar på utbildning och forskning, vilket enligt honom, får konsekvenser för arbetsmarknaden.

Världsfacket Ituc har länge drivet på för en så kallad schyst omställning, just transition. Det handlar bland annat om att öronmärka pengar för utbildning och omskolning av de som i dag jobbar inom fossila branscher.

Även EU har ett sådan plan. EU:s svar är att använda sin socialfond för att göra en sådan omställning.

Sverige och flera andra rika länder har varit tydliga med att de inte vill öka sina medlemsavgifter.

Samtidigt har EU stora åtaganden.

Unionen vill satsa pengar på en grön omställning, 10 000 nya gränsvakter ska övervaka EU:s gräns och dessutom finns satsningar på teknik och industri.

– Det måste bli ett växande bidrag från medlemsstaterna. Jag vet att det finns en diskussion här om att Sverige redan i dag betalar mer. Men jag håller inte med, säger den österrikiske kommissionären Johannes Hahn.

Han pekar på att Sverige bidrar med mindre än övriga EU-länder.

Sverige och flera andra rika länder har en rabatt medlemsavgiften och betalar kring 0,7 procent av våra bruttonationalinkomster. Fattigare länder betalar en större andel och i genomsnitt är avgiften i dag 0,81 procent.

Enligt de nya förslaget ska rabatterna slopas. De rika kommer att tvingas betala mer.

Från svensk sida pekar man dock på att Sverige, och andra rika länder, inte tar emot lika mycket bidrag från EU som fattigare länder.

Vi är därmed är en nettobidragare till budgeten och dessa länder vill därför inte betala mer.

Johannes Hahn är just nu i Sverige för att träffa statsminister Stefan Löfven (S) och EU-minister Hans Dahlgren (S).

Den svenska regeringen har backat från sina tidigare position och öppnar nu för att gå med på att EU beskattar plastartiklar.

EU får därmed en möjlighet att bygga upp en egen skattebas. Sverige skulle på så vis kunna pruta ned de förslag som finns om att rika länder ska betala mer.

Förslaget är dock kontroversiellt eftersom det innebär att EU-länderna överlåter en del av sin beskattning till unionen.

Målet är att EU-länderna ska komma överens om en budget i slutet av detta år eller i början av 2021.

– Om vi inte lyckas att nå en överenskommelse så kommer våra möjligheter att nå våra klimatmål att pressas ihop. Då måste vi klara av att göra detta på endast sex år (i stället för sju år, redaktionell anmärkning). Det blir en ännu större utmaning, säger han.

EU:s långtidsbudget

• EU ska godta en ny långtidsbudget som ska gälla mellan 2021 och 2027.

• Eftersom Storbritannien, som bidraget med stora medel, lämnar unionen måste det göras stora förändringar i budgeten. EU-kommissionen vill att rika länder ska betal mer än vad de gör i dag.