Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

För fjärde gången på två år gick McDonald’s-arbetare i Storbritannien ut i strejk för ett par veckor sedan. 

Men i liten skala. Av 130 000 anställda är 100 medlemmar i facket The Bakers, Food and Allied Workers Union, BFAWU. 

Minsta lilla försök till organisering på en McDonald’s-restaurang möts av motstånd, menar anställda och fackliga ledare.

Melissa Evans har jobbat drygt två år för snabbmatskedjan.

På hennes restaurang i London har hon sedan i april lyckats övertyga tio anställda att gå med i facket och kämpa för bättre villkor. Det var då hon själv anslöt sig till kampanjen McStrike.

– Cheferna hotar med att de som går med i facket får sparken. Rädslan är stor och därför har vi så svårt att organisera oss. 

Hon beskriver det som en mardröm att jobba med ständig rädsla för repressalier.

Chefer som skriker på anställda eller skickar hem dem om de gör minsta fel. Vissa tvingas jobba skift på 16-17 timmar och eftersom raster är obetalda hoppar de allra flesta över både lunch och middag. 

Utan bidrag skulle Melissa Evans aldrig kunna betala hyra, el och telefon.

– Ibland gråter jag på nätterna och vill absolut inte gå till jobbet. Jag har sökt efter andra jobb men det är svårt. Jag är ensamstående mamma på halvtid och det finns inte många heltidsjobb som är flexibla. 

De flesta anställda på McDonald’s i Storbritannien har så kallade ”zero hour contract” vilket betyder att de inte är garanterade att få jobb. Deras schema bestäms vecka till vecka.

Melissa Evans jobbar fyra dagar i veckan och kan i bland få skift om åtta timmar, i bland sex.

Timmarna är avgörande för hennes privatekonomi. Men de räcker ändå inte till för att betala räkningar och mat. Varje månad är hon beroende av bidrag. 

– Jag går hem i mörkret till en kall lägenhet utan mat. Jag äter bara på McDonald’s när jag jobbar. Och så ser jag till att det finns lite mat hemma när min tolvåriga son bor hos mig. 

Minimilönen för anställda över 25 år är 8,29 pund i timmen, cirka 100 kronor. Det är 25 kronor lägre än den beräknade levnadslönen i London. 

BFAWU kräver 15 pund i timmen och garanterade kontrakt på uppemot 40 timmar i veckan.

Efter den senaste strejken har trycket på henne från ledningen ökat ännu mer. Men efter några dagar i Stockholm är hon fylld med hopp. 

Inbjuden av LO:s regionala ungdomskommitté i Stockholms län har hon bland annat lärt sig mer om den svenska kollektivavtalsmodellen. 

– Nu vill jag hem och visa folk att det är möjligt. Jag kan säga att det är verklighet för ett helt land.

Från McDonald’s i Storbritannien kommer ett skriftligt svar kring mobiliseringen av facket.

”Bara tre anställda i vår restaurang i Wandsworth strejkade nyligen. Det är en liten andel av vår arbetskraft om 130 000 anställda och deras handlingar representerar inte vår personal.”

Angående arbetskontrakten och lönen svarar McDonalds:

”Vi granskar regelbundet lön och förmåner för att säkerställa att vi belönar våra anställda. Våra löner är extremt konkurrenskraftiga inom vår bransch och ligger före många av våra konkurrenter. Facket kräver 40 timmars garanterade kontrakt, vilket är något vi redan erbjuder – men 90 procent av våra anställda har valt att stanna kvar på flexibla kontrakt.”