Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

För 20 år sedan var Google en liten webbläsare som nästan ingen hade hört talas om. Youtube, Facebook och Instagram fanns inte. Telefonen var en pryl som man använde för att ringa med. 

Omställningen av ekonomin går snabbt.

Techentreprenörer som Elon Musk ger sin in i den traditionella bilbranschen och e-handelsbolag utmanar den traditionella handeln.

För anställda får utvecklingen konsekvenser. 

– Vi har en ny arbetsmarknad med ett stort antal egenföretagare. Hur påverkar det pension, sjukförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen och vem ska betala omskolningen som behövs, undrade Katrina Areskoug Mascarenhas.

Hon är chef för EU-kommissionens representation i Sverige och den 22 november inledde hon ett seminarium för att uppmärksamma den digitala dagen  – Digital day – som EU-kommissionen och Europaparlamentet från och med nu ska hålla varje år för att uppmärksamma digitaliseringens stora påverkan på samhället.

Trots att appjobb, digitala plattformar och sociala medier haft en stor inverkan på ekonomin så försörjer sig endast ett fåtal på detta.

– På arbetstagarsidan är det ett väldigt litet fenomen. När vi undersöker det så ser vi att under 1 procent av svenskarna har jobbat åt en plattform, sa Victor Bernhardtz, som jobbar med digitala frågor på fackförbundet Unionen, på seminariet.

När EU-kommissionen gör en likartad uppskattning är deras bedömning att mellan 7-8 procent av andelen anställda i EU har plattformsrelaterade jobb. 

Att siffrorna skiljer sig så mycket åt beror på att det inte finns några bestämmelser om vad som räknas som ett plattformsjobb.

Omfattningen skiljer sig också mycket åt. Vissa försörjer sig på plattformsjobb och för andra är det bara en liten extrainkomst.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, berättade att det nu börjat teckna kollektivavtal inom plattformsekonomin.

Enligt henne är den svenska modellen, där det inte finns generella lagstiftningar, utmärkt för att hantera en digital omställning.

– Den är väldigt flexibel, sa hon. 

Löner och villkor ser väldigt olika ut i olika branscher och svängrummet gör att det går att skräddarsy avtal som både fack och arbetsgivare blir nöjda med.

Irene Wennemo ser fördelar med en allt mer digitaliserad ekonomi. 

– Den har inte lett till att den svarta ekonomin ökat, tvärtom, sa hon och la till att hon tycker att Skatteverket varit snabba på att hänga med i utvecklingen. 

I dag när betalningar främst sker elektroniskt, och inte kontant, så blir det lätt att spåra transaktioner och upptäcka mönster. 

Tekniken innebär också att nya affärselationer uppstår.

Den som köper ett kylskåp kan beställa ett på nätet och lägga till installationstjänster och så vidare. Elektriker, hantverkare och producenter bygger allt oftare relationer med e-handelsbolag. Leverantörskedjorna förändras. 

Samtidigt leder förändringarna till problem.

En fråga som myndigheter, arbetsgivare och fackförbund klurar på är anställningsformer. 

Våra pensioner och socialförsäkringssystem är skapade med tanken att vi är anställda av ett företag.

Om människor i framtiden i stället försörjer sig genom att ta jobb hos flera olika plattformsföretag så kan det påverka pensions- och försäkringsutbetalningar negativt. 

Victor Bernhardtz på Unionen konstaterade också en annan sak. 

Plattformsekonomin har lett till sorts automatiserad arbetsledning. I stället för chefer blir det allt vanligare att det är matematiska algoritmer som fördelar jobben.