Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Kommande tio år ska EIB investera 1 000 miljarder euro (mer än 10 000 miljarder kronor) i klimatprojekt.

Alla typer av projektansökningar välkomnas, bara de lyckas visa att de håller sig inom Parisavtalets klimatmål om 1,5 grader. 

EU-kommissionens tillträdande ordförande, Ursula von der Leyen, har gett flera gröna löften tidigare i år. Ett av dessa var att förvandla EIB till just en grön klimatbank som bara lånar ut pengar till klimatsmarta projekt. 

Hon har också lovat att lansera, inom hundra dagar från det att kommissionen tillträder, en europeisk ”Green Deal”.

I den ingår bland annat en europeisk klimatlag, som definierar ett mål om klimatneutralitet senast år 2050 och förslag på importskatt på produkter från länder med lägre klimatambitioner än EU.

På torsdagen, 14 november, efter ett mötesmaraton beslutade så EIB:s styrelse som att förbjuda investeringar i fossila bränslen från slutet av 2021.

Nitton medlemsländer röstade ja till förslaget, enligt Greenpeace och Världsnaturfonden, WWF.

Men tre länder, Polen, Rumänien och Ungern, röstade emot och menade att det måste finnas mer flexibilitet för gasprojekt som skapar arbetstillfällen.

Estland, Cypern, Malta och Litauen avstod från att rösta med samma motivering – att det behövs investeringar i gas.

Österrike och Luxemburg lade också ned sina röster med motiveringen att det ska finnas möjlighet att investera i kärnkraft.

Sedan 2013 har EIB lånat ut 13,4 miljarder euro (närmare 150 miljarder kronor) till projekt med fossila bränslen, varav en majoritet har pumpats in i gassektorn. 

Till nyhetsbyrån Reuters berättade EIB:s ordförande Werner Hoyer att bankens nuvarande andel av utlåningen som går till att bekämpa klimatkrisen är 28 procent. Till 2025 hoppas han att den siffran ökat till 50 procent. 

Även svenska Riksbanken genomför just nu flera förändringar för att bli mer hållbar.

Bland annat har Riksbanken precis meddelat att den valt att peta statsobligationer från flera delstater och provinser i Australien och Kanada på grund av att länderna inte visat att de vill göra mer för klimatet.