De kämpar mot makt­fullkomliga arbetsgivare

Fastighets ombudsmannaklubb deltar sedan några år tillbaka i ett projekt med Palmecenter för att stötta arbetare i Bosnien och Hercegovina att organisera sig fackligt.

Arbetslösheten är extremt hög i landet. Den officiella siffran har sedan 2010 legat över 25 procent, och för unga över 50 procent, enligt Utrikespolitiska Institutet i Sverige.

Agora center i staden Tuzla i Bosnien och Hercegovina erbjuder kurser i bland annat språk och it för att stärka kompetensen bland stadens invånare för att stärka deras situation på arbetsmarknaden.

Svag relation mellan fack och medlemmar

Sedan Fastighets inledde samarbete med Agora center har de börjat utbilda volontärer om fackligt arbete.

Men förutsättningarna för fackligt arbetet skiljer sig stort mellan Bosnien-Hercegovina och Sverige.

– Fackens arbete i Sverige är en utopi för oss. Ni började det här arbetet för 200 år sedan, säger Slaven Ostojić som är volontär på centret.

Vedrana Dautović, vice ordförande för Agora, bryter in:

– Det gjorde vi med, men det stannade av och vi har fått börja om. Det stora problemet hos oss är att facket har en bättre relation med arbetsgivare och politiker än arbetstagare. 

Små fackliga steg framåt

Agora har nyligen gjort en undersökning som ska ligga till grund för deras kommande arbete med fackförbund och arbetsgivare under år 2020.

Den visar bland annat att de flesta inte vet ifall deras arbetsgivare har något avtal med ett fackförbund.

Och att den hjälp som är vanligast att få från facket som medlem är rättslig rådgivning.

Den sortens fackliga verksamhet som bedrivs i Sverige är för avancerat för att kunna applicera på de bosniska fackförbunden i dagsläget, menar Emina Sarajlić, lärare och volontär på Agora.

– Men vi är på gång med små steg. Det har börjat förändras och vi på Agora center kan vara en del av den förändringen, säger hon.

Slaven Ostojić håller med.

– De senaste åren har vi stärkt vår kompetens och vi tror att arbetsgivarna också kan hjälpa sina anställda att göra det och på så sätt få bättre konkurrenskraft.

Svårt även med akademisk utbildning

Vedrana Dautović, Emina Sarajlić och Slaven Ostojić kommer alla från staden Tuzla i Bosnien och Hercegovina.

Men deras väg till att engagera sig i Agora center har sett olika ut.

– År 2012 avslutade jag mina universitetsstudier. Då fick jag börja volontärarbeta på Agora center. Först i ett projekt där vi besökte gamla personer, säger Vedrana Dautović, som idag är vice ordförande och tillförordnad vd för centret.

– Efter en tid blev jag ledare för en grupp studenter. Därefter fick jag deltidsjobb och sedan heltidsjobb.

Det är inte ovanligt att stå utan jobb även med en universitetsutbildning i ryggen i Bosnien och Hercegovina.

Även Emina Sarajlić sökte sig till Agora center när hon stod utan arbete efter avslutade universitetsstudier.

Hon bodde i Malmö i Sverige under åtta år på 1990-talet som flykting från kriget på Balkan. Därför talar hon flytande svenska.

– Jag hade hört från flera att de skulle vilja lära sig svenska så jag ringde Agora center för drygt tre år sedan och frågade om de ville att jag skulle hålla kurser i svenska. Nu är jag också aktivist i organisationen, säger Emina Sarajlić.

Många med lågt självförtroende

Slaven Ostojić började volontärarbeta som gitarrlärare på centret under tiden som han studerade.

– Efter tre år blev jag mentor för andra gitarrlärare, för vi behövde fler. Just nu är jag it-lärare och mentor för andra it-lärare och jag är med i organisationsrådet, säger Slaven Ostojić.

Förutom volontärarbetet på Agora center så jobbar han nu heltid som utvecklare av mjukvara på ett företag.

Men arbetet på Agora står fortfarande högt på prioriteringslistan.

– Jag når många människor och kan sprida våra idéer och mål. Vi har många arbetslösa med lågt självförtroende. Det viktigaste vi gör är att stärka deras självförtroende, säger han.

”Har gjort mig öppensinnad”

Vedrana Dautović, Emina Sarajlić och Slaven Ostojić är alla eniga om att arbetet på Agora center har inneburit stor personlig utveckling för dem själva.

– Jag har fått självförtroende som lärare och i att utveckla kursprogram. Vi pratar mycket om mjuka värden, hur vi presenterar saker, hur man agerar som ledare och att arbeta tillsammans med andra, säger Emina Sarajlić.

Enligt Vedrana Dautović har Agora förändrat hennes liv.

– Det har gjort mig mer öppensinnad och jag har lärt mig att tänka kritiskt. Jag är en annan person nu. Agora är en livsstil för mig. Jag är glad att får överföra kunskap till så många människor, säger hon.

Slaven Ostojić håller med vad de andra två sagt och fyller i:

– Nu kan jag nå människor, förstå dem och lyssna på dem. Jag når människor i lokalsamhället. Agora har gjort mig mer öppensinnad.