Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Det hårdaste straffet, 13 års fängelse, tilldöms Kataloniens tidigare vicepresident Oriol Junqueras.

Den före detta talmannen i regionparlamentet Carme Forcadell får 11 år och sex månader i fängelse, medan fem andra tidigare regionministrar döms till mellan 10 år och sex månader och 12 år bakom galler.

Vidare får de inflytelserika civilsamhällesledarna Jordi Sànchez and Jordi Cuixart nio års fängelse.

Domarna gäller främst brottet uppvigling (sedición). Åklagarsidan hade yrkat på det allvarligare brottet uppror (rebelión) vilket hade kunnat ge upp till 25 års fängelse i Junqueras fall.

För att bevisa det brottet hade de behövt koppla separatistledarna till en vådsam och offentlig resning med tydligt syfte att exempelvis upphäva konstitutionen eller utropa självständighet.

De åtalade har hela tiden hävdat sin oskuld och försvaret har understrukit att de uppmanat till pacifistiska metoder under utbrytningsförsöket.

Våldet stod den nationella polisen för, anser de, och pekar på att runt 1 000 katalaner, enligt regionala myndigheters siffror, skadades i samband med ordningsmaktens ingripanden för att stoppa den olagligförklarade självständighetsomröstningen den 1 oktober 2017.

HD kommer fram till att de nio inte anstiftat till våldsamheter — men att de främjat oroligheter i syfte att hindra tillämpandet av lagen, skriver El País.

Flera av dem döms även för brottet misshushållning med allmänna medel. Det avser att de använt medel från sina departement till att organisera självständighetsomröstningen den 1 oktober 2017.

Totalt har tolv katalanska politiker och ledare för självständighetsrörelser stått åtalade. De övriga tre döms för det mildare brottet ohörsamhet och slipper fängelse.

Väntan på HD:s beslut har varit spänd. Regeringen i Madrid hade hoppats att rättsprocessen skulle leda till att Spanien kan vända blad efter den djupa politiska kris som konflikten med Kataloniens separatister inneburit.

Men regionstyret lär använda ilskan över fängelsestraffen till att försöka sluta sina delvis splittrade led.

Bedömare har räknat med att långa fängelsestraff kommer att radikalisera självständighetsrörelsen och därmed försvåra en förhandlingslösning med centralmakten.

Katalonienkrisen

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155, samt utlysa nyval.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil i Belgien.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

Civilsamhällesorganisationerna ANC och Òmnium Cultural har kallat till protestmarscher över hela regionen och en generalstrejk planeras till fredag.

En radikal gräsrotsgrupp, CDR, har lovat att bjuda på ”överraskningar”. Nyligen greps personer från CDR misstänkta för att ha planerat terrordåd.

Demonstranter rapporteras redan under måndagsförmiddagen ha blockerat flera vägar i Barcelona samt på andra platser i Katalonien

Den nationella polisen har förberett sig genom att skicka kravallpoliser till Katalonien.

Om situationen urartar kommer regeringen inte dra sig för att ta direkt kontroll över regionen — som skedde 2017 — enligt premiärministern och ledaren för socialdemokratiska PSOE, Pedro Sánchez.

Den tidigare regionpresidenten Carles Puigdemont, som befinner sig i exil, reagerar kraftfullt på HD:s beslut.

”Totalt 100 år i fängelse. En skandal. Står mer än någonsin tidigare vid er och era familjer sida. Det är dags att reagera som aldrig tidigare. För våra barns framtid. För demokratin. För Europa. För Katalonien”, skriver Puigdemont på Twitter.

Rättsprocessen gäller händelser i samband med Kataloniens utbrytningsförsök 2017, då regionens styrande separatistpartier utlyste en folkomröstning om självständighet och Katalonien senare utropades som republik, något som Madrid omedelbart upphävde.

På valdagen och någon vecka tidigare förekom våldsamheter. Folk skadades i bråk med polisen. I rättegången anklagade åklagarsidan de åtalade för att ha underblåst oroligheterna.

Den katalanska frågan har inneburit Spaniens svåraste politiska kris sedan demokratin återvanns på 1970-talet.

HD:s beslut kommer bara några veckor innan Spanien går till valurnorna för ett fjärde val på lika många år, vilket återigen placerar den katalanska krisen i centrum för landets politiska debatt.

Sánchez har velat få till stånd en dialog med separatisterna. Men Junqueras parti ERC har villkorat samtal med att fängelsedömda separatistledare benådas.

Mattias Mächs/TT

Historisk rättegång

Rättegången mot de tolv åtalade katalanerna i Spaniens högsta domstol avslutades i juni.

Tre parter med olika juridiska roller drev processen: riksåklagaren, statsadvokaten samt jurister som arbetar för det högerextrema partiet Vox, som har använt sin rätt att väcka enskilt åtal. De har yrkat på olika rubriceringar och olika straff.

Åklagarens och statsadvokatens rubriceringar är uppror, uppvigling, misshushållning med allmänna medel och ohörsamhet. De yrkade på olika långa straff för de åtalade. Längst straff, upp till 25 års fängelse, riskerade Oriol Junqueras, tidigare vice regionpresident.

Övriga åtalade:

Carme Forcadell, före detta talman i Kataloniens regionparlament.

Jordi Sànchez, ordförande för självständighetsrörelsen ANC.

Jordi Cuixart, ordförande för självständighetsrörelsen Òmnium Cultural.

Joaquim Forn, Jordi Turull, Raül Romeva, Dolors Bassa, Josep Rull, Carles Mundó, Meritxell Borràs och Santi Vila som alla är före detta ministrar i den katalanska regionregeringen.

Källa: El País, Ara