Kraven på de privata jobbmatcharna som helt ska ta över efter Arbetsförmedlingen kan bli lägre än i dag. Det kan till exempel handla om lägre krav på lokaler, personalens kompetens och innehållet för deltagarna.

Det framgår av utkastet till en ny rapport, som Arbetet tagit del av, där Arbetsförmedlingen beskriver sina planer för den stora reformen efter januariavtalet,

”Detta ökar flexibiliteten för aktörerna och ökar möjligheterna att minska kostnaderna”, står det i utkastet.

Den färdiga rapporten ska presenteras för regeringen senast den 1 november och beskriver hur det i praktiken ska gå till när externa aktörer ska sköta i stort sett all jobbmatchning av arbetslösa.

Arbetet har tidigare berättat hur utvecklingen det senaste året gått i motsatt riktning. Allt fler kommuner saknar matchningsföretag efter nedskärningarna på myndigheten som lett till färre deltagare för bolagen.

En av de största frågorna i debatten om reformen har gällt hur närvaron i hela landet ska säkerställas när Arbetsförmedlingens egna kontor slår igen i rask takt.

För att få ihop den ekvationen öppnar myndigheten, i rapporten, för att privata aktörer ska kunna få mer betalt om de tar sig an de delar av Sverige där arbetsmarknaden är tuffare.

Rapporten föreslår också att systemet ska bestå av två huvudspår. Ett för jobbmatchning av dem som anses kunna ta ett jobb eller börja plugga. Här ska det finnas tre alternativa tjänster som ger olika ersättningar till leverantören beroende på hur långt grupperna står från arbetsmarknaden.

Det andra spåret beskrivs som ”rustning” av personer som står längre från arbetsmarknaden. I rapporten kallas det ”fördjupat stöd” och gäller personer som i dag ingår i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti, jobbgaranti för ungdomar och etableringsprogram, samt personer som i dag är öppet arbetslösa. 

Enligt rapporten handlar det om totalt ungefär 340 000 personer. Arbetsförmedlingen varnar dock för att kostnaderna för dessa kommer att bli höga då det handlar om väldigt många människor. Det kan ge konsekvenser.

”Kostnaden kan också påverka möjligheten för myndigheten att ge stöd till andra målgrupper”, står det i rapporten.

En rad farhågor lyfts också som en följd av att systemet ska växa kraftigt. Bland annat kommer myndighetens kontroller av de leverantörerna att behöva utökas rejält. Det kan bli dyrt.

”Erfarenheter från andra OECD-länder, bland annat Australien och Storbritannien, visar att införandet ofta är en komplex process som kan vara kostsam, ta lång tid att få att fungera och i många fall kräver ett omfattande kontrollsystem”, står det i rapporten.

Leverantörerna kommer att få ersättning, både för att ta sig an en deltagare samt bonus när deltagaren väl får jobb. Enligt rapporten ska även subventionerade anställningar ge sådan bonus. Samtidigt varnar man för att det kan leda till fusk. 

”En hög ersättning till de fristående aktörerna tillsammans med en hög lönesubvention kan leda till självförsörjande anställningar eller skenanställningar. Risken uppstår främst om aktörerna kan anställa deltagare med subvention i sin egen verksamhet eller närståendes verksamhet. Men det finns även risk att aktörer gör upp om att anställa varandras deltagare i subventionerade anställningar.”

Myndigheten menar dock att risken kan minskas genom att dröja med att betala ut bonusen tills deltagaren varit anställd en viss tid på sitt nya jobb.

Även personer med funktionsnedsättning kommer att omfattas av det nya systemet. Det trots att regeringen sagt att insatserna för gruppen inte ska beröras av reformen av Arbetsförmedlingen.

Men i rapporten slås fast att även dessa personer ska få hjälp av privata aktörer i framtiden.