Stress. Jag ser det omkring mig just nu, när redaktionen för Arbetet försöker få allt på plats.

Ett helt nytt magasin, som ska vara klart och ute hos läsarna i mitten av oktober.

En storsatsning på vår digitala bevakning som ska hålla förtroendevalda och alla andra berörda uppdaterade om de viktigaste arbetsmarknadsfrågorna. 

Stress, när också sista numret av veckotidningen Arbetet skulle fram, det du håller i nu.

Men mitt i all stress känner jag också stor tillfredställelse över vad alla skickliga medarbetare presterar.

Jag hoppas att du som läsare ska få rejäl nytta av såväl det här numret som det nya magasinet.

Vi på Arbetet blickar för det mesta framåt, till exempel mot den stundande avtalsrörelsen som kommer att få stort utrymme i höstens nummer, på webben och i vårt nyhetsbrev, men ibland finns det också anledning se bakåt. 

I år är det hundra år sedan vi fick åttatimmarsdag i Sverige. Det uppmärksammar vi i första numret av magasinet.

Den fjärde augusti 1919 tog riksdagen beslut om detta. Men veckoarbetstiden var ändå 48 timmar fram till 1971, då lördagen inte längre var arbetsdag.

Tjuvtitt in i nya Arbetet

Precis som i dag fanns det förstås stora grupper som fick knega på när andra var lediga och de som jobbade i jordbruket berördes inte av åttatimmarsreformen.

Stress, tänker jag igen, hur fick de ihop det? Själv är jag tillräckligt gammal för att ha gått i skolan på lördagarna.

Jag minns hur bråttom mina föräldrar hade att komma iväg till landet när helgen var så kort.

Få sätta sig i bilen och lyssna till nyheter från TT och CG Hammarlund som uppmanade alla bilister att ta det lugnt i trafiken.

Men det är inte alltid så lätt att ta det lugnt. Klart jag blir stressad av att tänka på hur ni läsare kommer att ta emot vårt nya magasin.

Jag vet ju att vi stökar till det för er när vi bryter en vana.

Men jag känner mig ändå övertygad om att ni på sikt kommer att trivas med nya Arbetet i alla dess former –  som magasin, som nyhetsbrev, på webben och i mobilen.