Förbundet skakat – men ser framåt

För tillfället är förbundsledningen i Elektrikerförbundet decimerad. I den nu sittande ledningen ingår vice ordförande Per-Håkan Waern, som har klivit upp som tillförordnad förbundsordförande tills dess att ett nyval av ordförande har genomförts, andre vice ordförande Pontus Boström och förhandlingschef Urban Pettersson. 

Elektrikern fick en intervju med Per-Håkan Waern om den nu uppkomna situationen i förbundet.  

Vad är er bild av vad som hänt?

– Det är klart att det kom som en chock för oss i övriga ledningen, när Jonas meddelade sitt beslut i förra veckan. Varför han hoppar av vet vi inte mer än det han har sagt till oss. 

Och det var det ni skrev i pressmeddelandet?

– Ja. Att förbundet inte haft den utveckling som han önskar. Jag törs inte spekulera i om det finns fler orsaker. 

Fanns det någon koppling till Aftonbladets artiklar?

– Nej, inte enligt vad Jonas sagt till oss, han skulle ha hoppat av i vilket fall som helst. 

Vad tänker ni om Aftonbladets artiklar?

– Jag förstår att journalister gör sitt jobb. Deras jobb är ju att granska. Men vi har ingenting att dölja. Det som tidigare har kommit fram varit fel har vi rättat till. Det försökte vi få fram till Aftonbladet. Sedan skriver ju de sina rubriker på det sätt de väljer att göra. 

Hur mår förbundet nu?

– Det är klart att det alltid är ett problem när en ledningsperson hoppar av som en blixt från klar himmel. Vi går in i en avtalsrörelse, och nu behöver vi dra igång en demokratisk process och göra fyllnadsval för en ny ordförande. Vi hade kanske velat jobba med andra viktiga frågor för medlemmarna istället för att dra igång den här processen nu. 

Du kandiderar inte till posten som ny förbundsordförande?

– Nej. Det har jag varit tydlig med sedan flera år tillbaka. Jag brinner för de frågor som normalt ligger på förste vice ordförande, som demokrati och folkrörelsefrågor, så jag känner att jag är rätt man på rätt plats. 

Vad händer nu?

– Nu jobbar man lokalt med att ta fram namn som medlemmarna och de förtroendevalda tycker är lämpliga. 

Vilka har rätt att nominera? 

– Alla medlemmar och klubbar. Det går ut brev till alla medlemmar från varje verksamhetskrets där allt står hur de ska gå tillväga. 

Jag har talat med en hel del förtroendevalda, men alla hänvisar till att de inte får säga något offentligt, utan att det är kommunikationschefen som ska uttala sig. Hur kommer det sig?

– I den kommunikationsplan vi har så är det tydligt att den som ska uttala sig från förbundet är kommunikationschefen, detta för att det inte ska bli otydligt vad förbundet står för. Men det innebär ju inte att folk inte får säga vad de tycker och tänker i frågorna. 

Då kanske de jag pratat med har missförstått?

– Ja, det kan också vara vi som har varit otydliga. Sedan vill vi ju att människor, när det är mycket känslor i omlopp, funderar över om det är rätt det de säger, att ryktena de sprider är korrekta, så att man inte börjar spekulera och går in i personfrågor och kommer bort från de här demokratiska sakfrågorna som handlar om att välja en ny ordförande och hitta vägen fram. 

Så ni uppmanar medlemmarna att säga vad de tycker?

– Absolut. Vi vill ha en öppen demokratisk process, det är det vi är. Det är vårat DNA. Om inte fackförbunden är öppna med var vi står och tycker och tänker så händer ju ingenting i den här organisationen, det bygger ju på att vi har en bra dialog och utvecklas. 

Hur arbetar ni för att bygga upp förtroendet hos medlemmarna?

– Alla vi i ledningen är ute så mycket det går. Vi är ute mycket på arbetsplatserna nu. I och med att Jonas avgick så faller många arbetsuppgifter på oss andra i ledningen. 

Vad säger ni på medlemsmötena? Ni måste få många frågor om vad som hänt?

– Vi säger att vi har inget vi vill dölja, eller får dölja. Det kan dyka upp frågor om vilken lön jag har och sådana saker. Vi svarar på alla frågor och vill lägga allt på bordet. 

Har ni tappat medlemmar?

– Ja, lite grann. Men inte i paritet med andra förbund som varit med om samma sak. 

Hur ska ni stärka förbundet efter detta?

– Vi har ganska hög tillit hos medlemmarna, och jag tror det avgör hur vi hanterar en sådan här kris. Om medlemmarna litar på att vi gör bra saker så tror jag att vi klarar oss bättre undan än vad andra fackförbund kanske gör. Men självklart finns det medlemmar som ifrågasätter och tycker att förtroendet är skadat. Och det enda vi kan göra är att vara ute, träffa medlemmarna och lägga allt på bordet. Och se till att vi inte har något att dölja. Det vi inte vågar stå för på ett medlemsmöte ska vi inte göra.

Har du något du vill säga till medlemmarna?

– Det finns inget tvivel i att vi ska försöka göra det bästa för medlemmarna även framåt, oavsett om vi råkar ut för sådana här saker. Det här förbundet är ju större än oss som individer. Vi har alltid lyckats förbättra villkoren för medlemmarna, även om vi har haft kriser tidigare, både inom ledning, organisation och granskningar, så har vi alltid förbättrat villkoren för medlemmarna. Den här organisationen är stark i sig, det beror på att vi har medlemmar där ute som ställer krav på sina arbetsgivare och arbetsplatser, vilket innebär att vi har något att bygga vidare på. Våra medlemmar förtjänar att få goda villkor. 

Bilder: Gustav Gräll