Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Söndag kväll påträffades en kropp i ett buskage i Sankt Petersburg.

Kroppen, som enligt nyhetsbyrån Reuters bar spår av kniv-, och strypvåld, identifierades snart som Jelena Grigorjeva — en 41-årig välkänd aktivist, djupt engagerad i bland annat kampen för hbtq-personers rättigheter i Ryssland.

Några dagar tidigare hade en ökänd sajt släckts ned på nätet.

Sajten, som under ett års tid hade blockerats men dykt upp igen under snarlika adresser, kallade sig ”Saw” — ett namn stulet från den närmast kultklassade skräckfilmsfranchisen där en psykopat tvingar människor att bli försökskaniner i ett dödligt spel.

På samma sätt var den här sajten utformad som ett spel, säger hbtq-aktivisten Svetlana Zacharova på telefon från Sankt Petersburg till TT.

– Det var en lista. De publicerade bild, adresser och namn på hbtq-personer och aktivister, och uppmanade andra att attackera dem. De som gjorde det utlovades en belöning, säger hon.

Ett av namnen var Jelena Grigorjeva.

Hbtq-personers rättigheter har länge varit på tillbakagång i Ryssland. 2013 undertecknade president Vladimir Putin en lag som förbjuder ”propaganda för icketraditionella sexuella umgängen”, ett grepp som följdes av nationella protester och internationella fördömanden.

Officiellt är lagen tänkt att ”skydda traditionella familjevärderingar”. Men i praktiken har den förvärrat stigmatiseringen och diskrimineringen av sexuella minoriteter, enligt en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter från 2017.

– Lagen är ett klassiskt exempel på statligt sanktionerad homofobi. Vi vet också att den har gett upphov till en utbredd homofobi i samhället, eftersom den signalerar att hbtq-personer lever i strid med moralen och att det är okej att ge sig på dem, säger Tanja Loksjina på Human Rights Watch i Moskva.

Efter att lagen infördes 2013 ökade hatbrotten mot hbtq-personer, enligt en rapport från Human Rights Watch. Hur många som utsätts i dag är svårt att avgöra, eftersom tillförlitlig statistik är svår att föra.

– Många vågar inte anmäla av rädsla för att tvingas komma ut, eller för att de inte tror att det kommer att leda till någonting. Det råder i princip straffrihet för förövarna, säger Tanja Loksjina.

På torsdagen uppgav polisen i Sankt Petersburg att en man gripits för mordet på Jelena Grigorjeva, och att motivet bakom brottet var personligt. Gärningsmannen ska, enligt polisen, ha utfört mordet ”i ett alkoholrus”, enligt AFP.

Men aktivister avfärdar förklaringen, och menar att polisen inte har visat upp någon bevisning som utesluter andra motiv än en personlig konflikt.

Det faktum att Jelena Grigorjeva mottog flera dödshot strax innan hon dog — hot som polisen trots många anmälningar aldrig utredde — har fått flera att ifrågasätta utredarnas trovärdighet.

Svetlana Zacharov understryker att det verkliga motivet är oviktigt för stora delar av Rysslands hbtq-befolkning. Rädslan har gripit tag i dem ändå.

– Folk känner sig som måltavlor. Jag känner en aktivist som också stod på listan, och han fruktar för sitt liv.