Var är arbetarklassen?

Den frågan ställde sig skribenten och debattören Kajsa Ekis Ekman när årets Sommarvärdar tillkännagavs.

”Jag förstår att de vill ha med kändisar då kändisar intresserar många. Men resten! Idel: vd, före detta vd, diplomat, arkitekt, advokat, över-läkare, professor! […] Visste ni att av de tio vanligaste kvinnoyrkena har INGEN representant fått sommarprata någonsin?” fortsatte hon sin fundering. 

Och det kan man verkligen fråga sig. P1:s Sommar är långt ifrån ensamt exempel på att arbetare och arbetsmarknadsfrågor ratas i den bredare mediebevakningen.

I höstas visade Arbetet Global att arbetarna är snudd på osynliga i svenska dagstidningars utrikesbevakning.

I de stora dagstidningar som granskades kom arbetare till tals i enbart 0,7 procent av artiklarna. Då ska man samtidigt komma ihåg att 80 procent av världens sysselsatta är arbetare. 

Om nu de stora medierna sviker arbetsmarknadsfrågorna är det desto fler läsare som hittar till oss på Arbetet

Yonna Waltersson

På liknande sätt visade en rapport från det fackliga idéinstitutet Katalys att av de som visades i tv-rutan under 2015 var bara 11 procent arbetare. 

Bilden förstärktes ytterligare i en nyutkommen analys från Institutet för mediestudier.

Facket syns allt mindre i media. Det går i dag en facklig företrädare på 20 från näringslivet. Att jämföra med en på tio år 2007.  

Det fick Byggnads ordförande Johan Lindholm att utbrista i kommentaren ”Det verkar som att media blivit blind för klass. Obalansen mellan fack och näringsliv ger tittare och läsare en skev bild av verkligheten. Det är dåligt för det demokratiska samtalet”.

Och nog kan man instämma i det. Mediekonsumtion överlag blir allt mer en klassfråga – och det borde bekymra både medier och samhället i stort. 

Om nu de stora medierna sviker arbetsmarknadsfrågorna är det desto fler läsare som hittar till oss på Arbetet.

Under våren har vi haft närmare en miljon unika läsare och antalet lästa artiklar har samtidigt ökat med hissnande 56 procent.

Suget är rejält efter en bra rapportering om det som påverkar våra jobb och arbetsplatser.

Jag vill med bestämdhet hävda att de stora medierna gör en missdömning när de bortprioriterar arbetslivet som bevakningsområde. 

Arbetet har under våren gått igenom ett stort utvecklingsarbete.

I oktober lämnar vi det format och den veckotidning du nu håller i handen.

I stället kommer vi som Sveriges ledande arbetslivsmagasin att komma ut 15 gånger per år. 

Mediekonsumtion överlag blir allt mer en klassfråga – och det borde bekymra både medier och samhället i stort

Yonna Waltersson

Vi hoppas med den förändringen kunna gå ännu mer på djupet, komma med tyngre avslöjanden och erbjuda bra verktyg för att hantera de frågor som uppstår i arbetslivet.

På nätet ska vi förstås vara på tårna med en rapp nyhetsförmedling och vassa opinionsbildande kommentarer.

Det kommer att bli riktigt bra och jag längtar efter att alla som läser Arbetet ska få ta del av detta. 

För min egen del väntar däremot nu en längre paus. Går allt enligt plan kommer jag att gå på föräldraledighet i augusti.

Det är med varm hand jag överlämnar världens bästa redaktion och tidning till min vikarie Thelma Kimsjö.

Tillsammans kommer Arbetets redaktion i höst att fortsätta utveckla Sveriges ledande arbetslivsmagasin och ge er som läser Arbetet den journalistik ni behöver för att vara fullt uppdaterade om det som sker på arbetsmarknaden och som påverkar ert arbetsliv.  

Glad sommar!