Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Samtidigt ökar den internationella pressen på att landet ska övergå till ett civilt styre.

Från samtal om maktfördelning och representation har kommunikationen mellan militären och demonstranter i Sudan övergått till ett bråk om dödsoffer.

Läkarorganisationer med koppling till demonstranterna talar om över 100 döda då militären öppnade eld mot en sittprotest tidigare i veckan. Landets myndigheter hävdar att det istället rör sig om ett 60-tal.

Scenförändringen innebär ett dödläge i förhandlingarna om landets framtida styre sedan ett militärråd tog makten i april. För en månad sedan såg parterna ut att ha nått en bit på vägen då en första överenskommelse nåddes om hur makten skulle fördelas.

Men efter veckor och dagar utan ytterligare framgångar verkar militären nu ha ändrat förhandlingstaktik och börjat ta till våld. Bakom den nya given står en militär makthavare som tidigare anklagats för att ha blod på sina händer, rapporterar BBC.

Befälhavaren för de paramilitära styrkorna, Mohamed Hamdan Dagalo, var tidigare en av den folkmordsmisstänkte presidenten Omar al-Bashirs närmaste män.

Men när protesterna mot al-Bashir växte sig allt starkare och till slut ledde till hans avgång bytte Dagalo sida. Två dagar efter att presidenten avsatts utsågs han till militärrådets vice ledare.

Stora stenar placeras på gatan av demonstranter för att stoppa militärfordon att passera området.

Som chef över paramilitära styrkor i krigshärjade Darfur i västra Sudan förföljs Dagalo av anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter. Och precis som han försvarade styrkornas agerande då avvisar han kritiken om överdrivet våld mot demonstranter i dag.

– Vi kommer inte att tillåta kaos och vi kommer inte backa från våra principer, säger han i ett tv-sänt uttalande och hänvisar till uppgifter om att demonstranterna bland annat infiltrerats av knarklangare.

Våldets intåg har satt skräck i huvudstaden Khartums invånare.

– Vi hoppas att den här situationen snart får ett slut och att vi kan återuppta våra liv igen, säger en av Khartums mer än fem miljoner invånare till nyhetsbyrån AFP.

Situationen för huvudstadens sjukhus är oerhört ansträngd och det råder brist på blod och personal. Centralkommittén för sudanesiska läkare, som står demonstranterna nära, anklagar militärstyrkorna för att ha attackerat sjukhus och dess personal.

En apotekare uppger för BBC att soldater stängt sjukhusen för att hindra civila från att få vård.

– De slängde ut oss från två sjukhus där offer för skjutningarna vårdades. Det är en order från militärrådet att stänga ner sjukhusen eftersom vi hjälpte civila, säger han.

Mohamed Hamdan Dagalo har stöd från viktiga allierade som Egypten, Saudiarabien och Förenade arabemiraten som gärna vill se stabilitet i landet. Saudiarabien säger sig dock vara oroat över utvecklingen och uppmanar till samtal mellan parterna.

Afrikanska unionen stannar dock inte vid uppmaningar utan väljer istället att utesluta Sudan ur samarbetsorganisationen. Militärrådet har getts flera tidsfrister som alla löpt ut utan att en överenskommelse med demonstranterna har nåtts. Enbart en övergång till ett civilt styre kan ge landet medlemskapet tillbaka.

Just nu vägrar dock de sudanesiska parterna att ens mötas runt förhandlingsbordet.

– Det sudanesiska folket är inte öppet för samtal, det sudanesiska folket är inte öppet för detta militärråd som dödar människor, säger Amjad Farid, talesperson för SPA, en av de ledande organisationerna bakom protesterna.

Protesterna i Sudan

Omar al-Bashir styrde Sudan med järnhand i 30 år. I april avgick han efter månader av protester. Han ersattes av ett militärråd som tänker sitta kvar under en övergångsperiod.

Protestgrupperna som vill ha ett civilt styre har sittstrejkat utanför arméns högkvarter.

Militärrådet har vid flera tillfällen försökt få demonstranterna att avbryta sin sittstrejk och sluta blockera transportvägarna till Khartum. Under maj dödades fem personer och flera skadades i samband med protesterna.

Den 1 maj gav Afrikanska unionen (AU) militärrådet en tidsfrist på 60 dagar för att lämna över makten till en civil övergångsmyndighet och hotade med uteslutning om fristen inte hålls.

I slutet av maj bröt förhandlingarna mellan militärrådet och demonstranterna samman. Parterna hade kommit överens om att en treårig övergångsregering ska bli nästa steg och att den ska följas av fria demokratiska val. Stötestenen är vem som ska leda den, enligt oppositionen har militärrådet krävt två tredjedelars majoritet.

Den 3 juni öppnade soldater eld mot demonstranter som deltog i sittprotesten i Khartum. Förhandlingarna har inte återupptagits sedan dess, trots uppmaningar från militären.