– Det måste kosta om man slarvar på företaget, till exempel med arbetsmiljön.

Så motiverar justitieminister Morgan Johansson (S) dagens besked om att höja maxbeloppet på företagsböter från 10 miljoner till 500 miljoner.

En företagsbot är det vanligaste straffet som utdöms efter ett arbetsmiljöbrott eller andra brott som företag begår. Det innebär att ett företag kan straffas, även om det inte går att säga att någon enskild person på företaget begått brottet.

Men systemet, vars maxbelopp har legat på 10 miljoner kronor, har kritiserat för att vara för milt och att inte göra skillnad på stora och små företag, något som Arbetet tidigare berättat om. Jämförelser har bland annat gjorts med Norge där straffen kan landa på mycket högre belopp.

Men nu ska alltså det svenska maxbeloppet höjas kraftigt. Det framgår av ett lagförslag som regeringen i dag skickade till de juridiska experterna i Lagrådet på remiss.

De riktigt höga nivåerna gäller dock riktigt stora företag. För mindre företag är taket som i dag 10 miljoner. Sedan stiger beloppet om företaget har över 50 anställa, mer än 40 miljoners balansomslutning och över 80 miljoner i omsättning de senaste två åren.

Flera av förändringarna föreslogs redan för två år sedan i en offentlig utredning. I den framgick att de riktigt höga beloppen är avsedda att komma åt ekonomisk brottslighet, bland annat efter önskemål från organisationen OECD. Men också för arbetsmiljöbrott kan höga belopp komma i fråga, enligt Morgan Johansson.

– Som det är nu kan mindre företag få betala samma företagsbot som stora företag och det blir ju helt orimligt. Men stora företag kommer att kunna ådömas de här höga bötesbeloppen. Men riktigt hur höga är svårt för mig att säga.

– Ska du upp i 500 miljoner pratar vi om de riktigt stora företagen och kanske framför allt om de andra brotten som penningtvätt, mutbrott. Det tar sikte på företag som har mångmiljardomsättning. Men det är klart, i de företagskretsarna så har du också företag som kan ha arbetsmiljöproblematik. Volvo omsätter exempelvis över 50 miljarder.

Utredningen lämnades över till dig redan 2016. Varför har förändringarna dröjt till nu?
– Vi har bland annat behövt se över storleken på boten. Utredningen föreslog 100 miljoner som maxbelopp men vi väljer att höja det ännu mer och går längre än vad utredningen föreslog.

Möjligheten att ge en företagsbot utökas också till fler än bara företag. Även brott som begåtts i offentlig verksamhet som kan jämställas med privat ska kunna omfattas av straffen. Exempelvis kan kommunala skolor kunna straffas på samma sätt som privata kan i dag. De offentliga verksamheterna kommer dock, oavsett storlek, bara kunna få företagsböter på max 10 miljoner kronor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 om de går igenom i riksdagen.