Lång erfarenhet betalar sig inte för barnskötare
I Botkyrka skiljer det knappt 3000 kronor i medellön mellan de barnskötare som arbetat ett helt yrkesliv och dem som arbetat några år.
– Erfarenhet måste räknas in i lönen, säger Malin Hall och Pia Svärd.
Malin Hall och Pia Svärd målar med Nike Sandell, Agnes Cednell och Sebastian Borg.
Båda är barnskötare i Tullinge söder om Stockholm.
Det är en gråmulen och kall majdag. På Sörgårdens förskola leker barnen i sandlådan. Nyss var de inne, ritade, lekte med lera och övade sommarsånger.
Läs också: Löneskillnaden i förskolan ökar
I Botkyrka är skillnaden i medellön små mellan de fast anställda barnskötarna. Det visar KA:s kartläggning.
Medellönen för den som arbetat cirka fem år är knappt 22 900 kronor i månaden, för den som arbetat ett helt yrkesliv är medellönen knappt 25 700 kronor. Det betyder en skillnad på knappt 3 000 kronor.
– Förut pratade man om vad vi har med oss i ryggsäcken, både vad du jobbat med och vad du pluggat. Nu räknas inte den ryggsäcken, säger Malin Hall.
Medellöner för barnskötare i Botkyrka
Pia Svärd instämmer. Hon fyller 65 nu i maj och gick i pension för fem dagar sedan. Efter 46 år i yrket hade hon en månadslön på 25 800 kronor som utbildad barnskötare. Nu har hon en pension på 15 400 kronor.
– Jag ska ta timvik, säger Pia Svärd som arbetade på förskolan Fröhuset snett över gatan.
Med 20 års erfarenhet tjänade Malin Hall, 43 år, 26 000 kronor innan årets lönerevision som gav 1 100 kronor i påslag. Ett skäl till påslaget tror hon är att hon läst 7,5 högskolepoäng i natur och teknik som arbetsgivaren erbjudit.
Det som retar de båda barnskötarna, som också är arbetsplatsombud för Kommunal, är att löneskillnaderna är små mellan dem med lång erfarenhet och dem med kort. Att det kan skilja några tusen kronor mellan den som arbetat två år och den som arbetat tjugo. De tycker även att skillnaderna mellan dem som är utbildade och outbildade är för små.
Pia Svärd.
Enligt avtalet är lönen individuell, men de båda kollegerna har svårt att förstå hur lönekriterierna tillämpas.
I stället skulle de gärna se en lönetrappa där 23 000 kronor var ingångslön för den med utbildning och slutlön var 30 000 kronor. Samtidigt som den gav årliga höjningar skulle en avstämning ske vid bestämda steg vart tionde år.
I fjol var medellönen för barnskötare i Botkyrka knappt 24 600 kronor, det är en tredje plats från botten i Stockholms län. En förklaring till löneläget är enligt kommunen att cirka 20 procent av barnskötarna saknar yrkesutbildning.
Men en förändring av löneläget kan vara på väg. Emanuel Ksiazkiewicz (S), ordförande för utbildningsnämnden i Botkyrka, är medveten om att barnskötarna ligger lågt.
– Vi vill ju att våra medarbetare ska ha bra och konkurrenskraftiga löner. För att öka barnskötarnas löner kommer vi skapa en stabil lönetrappa. Det innebär att vi kommer höja lönerna för barnskötare som gått särskilda pedagogiska utbildningar, säger Emanuel Ksiazkiewicz.
I år har tre miljoner kronor avsatts för detta, planen är ytterligare satsningar kommande år. Trappan startar med ett steg för den som kallas assistent och är outbildad, nästa steg är utbildad barnskötare och det tredje steget är barnskötare med påbyggnadsutbildning.
Exakt hur detta ska se ut är ännu inte klart, inte heller vilka löneökningar det kan innebära.
Läs också: Medellöner för barnskötare och förskollärare
På Kommunal i Botkyrka anser man att både extra ansvar, utbildning och erfarenhet ska löna sig.
– Yrkesutveckling är vi som fackförbund positiva till, det ska löna sig, säger Selda Elcim, ordförande för Kommunals sektion i Botkyrka-Salem.
Samtidigt poängterar hon att det är individuell lön utifrån prestation som gäller.
På förskolan Sörgården är Malin Hall tveksam till om hon på något sätt kommer att gynnas av den nya lönemodellen. Skälet är att hon har förhållandevis få högskolepoäng.