FN-förbundet kräver stopp för kärnvapen

Med kampanjen Nej till kärnvapen, som lanserades i veckan, vill Svenska FN-förbundet påverka regeringen så att den ratificerar det kärnvapenavtal som FN röstade igenom i juli 2017.

– Vi tror och förväntar oss någon typ av ställningstagande till hösten. Men vi har inte fått besked om eller när det kommer, säger Annelie Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet.

Regeringen har utrett en eventuell svensk anslutning till avtalet men utredningen innehåller en rad brister, anser FN-förbundet.

Bland annat pekar förbundet på att utredningen riskerar att missleda beslutsfattare i riksdag och regering på grund av många förenklingar.

FN-förbundet riktar också skarp kritik mot remissinstanser och debattörer, som till exempel Försvarsmakten, som motsätter sig en svensk anslutning.

”Agenda 2030-arbetet går för långsamt”

Global

Via sina lokalföreningar och sociala medier ska nu FN-förbundet försöka locka allmänheten att ta ställning.

– Vår utmaning är att nå igenom dagens brus och vi är trots allt en liten aktör jämfört med andra ideella organisationer, säger Annelie Börjesson.

Hon har varit ordförande i snart ett år, men aktiv inom förbundet desto längre. För att locka fler medlemmar försöker hon peka på allt bra som FN gör.

– Om FN omnämns i medierna är det oftast inte i positiva sammanhang. Det är när det är låsningar i säkerhetsrådet eller man hör att något annat inte funkar eller är alltför byråkratiskt och ineffektivt.

Hur anser du att Sverige uppfyller sina åtaganden i FN?

– Överlag bra även om Sverige har förbättringsområden. Sverige behöver steppa upp kring bland annat hatfrågor. Och det är viktigt att Sverige står upp för de värderingar och principer som FN har och inte gör avkall på det och vänder kappan efter vinden.

FN:s mål för en bättre värld, Agenda 2030, genomsyrar förbundets verksamhet.

– Vårt flaggskepp är Glokala Sverige, ett utbildnings- och kommunikationsprojekt som vi har tillsammans med SKL och som innebär att vi stöttar kommuner och regioner i sitt arbete med Agenda 2030.

Svår balansgång för Sverige i säkerhetsrådet

Global

Vilka mål inom Agenda 2030 arbetar ni mest med? 

– De mål som vi lyfter mest är mål 5 om jämställdhet och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen. Det gör vi genom olika projekt som vi driver med flera FN-organ, säger Annelie Börjesson och ger som exempel projektet Flicka.

Det drivs genom FN-organet UNFPA, som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa, och stöttar ett projekt i Etiopien som ska försöka motverka könsstympning.

FN:s totala budget har ökat för varje år. För 2019 är den drygt 2,8 miljarder dollar, en ökning med några hundra miljoner dollar sedan 2018.

Men USA, som bidrar med närmare en fjärdedel av den totala budgeten har valt att minska sin andel och bland annat dragit in sitt stöd till UNFPA.

Tidigare klimatförhandlare blir ny Agenda 2030-ambassadör

Global

– Med minskat stöd blir det såklart svårare att jobba med vissa frågor över tid. Ser man till den totala budgeten ser det inte illa ut men det behövs alltid mer medel till de humanitära organen som är underfinansierade.

Vad har det för betydelse att USA har blivit mer kritiskt till FN de senaste åren? 

– Det är olyckligt. För många länder i världen är USA en demokratisk förebild och USA är ett av de länder som var med och grundade FN. Om USA hoppar av avtal så kan det sprida sig som ringar på vattnet och andra länder kan välja att göra detsamma. Det är jätteviktigt att länder står fast vid de avtal som finns.