Gör Arbetets EU-valkompass här

EU kan verka långt borta, men spelar ändå stor roll för vår vardag. Tidningen Dagens Nyheter gjorde nyligen en granskning som visar att nära fyra av tio lagar som de senaste åren har beslutats i vår riksdag beror på beslut som tidigare har fattats inom EU.

Nära hälften av besluten som fattas i kommunerna och nära sex av tio beslut i regionerna beror på EU.

Det kan till exempel gälla konkurrensregler, stöd till glesbygd, konsumentskydd, miljö, transporter, asyl, skydd för samhällsnyttig verksamhet i offentlig regi, upphandling och villkor för utländsk arbetskraft som tillfälligt är i landet.

Kommunals ordförande Tobias Baudin hoppas att så många som möjligt röstar i EU-valet, och då för att stoppa högerextrema partier som vill få inflytande att påverka EU till att bli mer löntagarfientligt, odemokratiskt och nationalistiskt.

– Mitt råd till dem som tycker att valet är för komplicerat, rösta på de partier ni röstade på i höstens val i Sverige. Stå upp för samma värderingar också i EU-valet, säger han.

Tre viktiga frågor i EU-valet

1.Vilket Europa vill vi ha?
För första gången kan starkt EU-kritiska partier som är högerextrema, populister eller nationalister få ett stort inflytande i EU-parlamentet efter valet. Ett av dessa partier är Sverigedemokraterna. De hoppas kunna ändra EU inifrån.

Det handlar inte bara om att dessa partier vill begränsa EU:s rätt att besluta om frågor som till exempel rör arbetsmarknads- och socialpolitik. De motsätter sig att EU utövar påtryckningar mot medlemsländer som Polen och Ungern som inte lever upp till EU:s demokratiska värderingar.

Dessa partier vill att det ska vara möjligt för medlemsländer att slippa följa beslut som EU har fattat, till exempel när det gäller krav om fri press och oberoende domstolar. Eller att de ska få rätt att stoppa möjligheten för dem som bor i EU att fritt röra sig över gränserna mellan medlemsländerna.

Valet handlar också om andra stora framtidsfrågor, ska EU till exempel få rätt att ta ut skatt, som Liberalerna föreslår?

Eller ska EU ha en gemensam asylpolitik som avgör hur många flyktingar varje medlemsland ska ta emot, som Socialdemokraterna vill?

Eller ska EU få mer att säga till om när det gäller samarbetet kring brottsbekämpning, som Moderaterna vill?

2.Sociala pelaren – hot eller möjlighet?
Den sociala pelaren har fått stor uppmärksamhet i den svenska valrörelsen. Kritikerna menar att pelaren riskerar att underminera den svenska modellen. De varnar för att makt flyttas till EU när det gäller arbetsrätt och social lagstiftning. De som är för den sociala pelaren menar att den inte hotar den svenska modellen men förbättrar livet för medborgarna i EU.

Pelaren innehåller 20 principer om rättvisa arbetsvillkor och social trygghet. De ska ses som en minimistandard i medlemsländerna, som samtidigt får ha bättre villkor, betonar pelarens anhängare.

När EU-parlamentet 2017 beslöt att stödja initiativet till den sociala pelaren sade Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna nej.

Liberalerna är det enda svenska borgerliga parti som tillsammans med de rödgrönrosa stöder den sociala pelaren.

Även om den sociala pelarens principer inte ska vara bindande har drygt 30 EU-förslag presenterats med hänvisning till dessa. Men många av förslagen var på gång innan den sociala pelaren proklamerades vid toppmötet i Göteborg 2017 på statsminister Stefan Löfvens initiativ.

Arbetsvillkorsdirektivet och direktivet om balans mellan arbete och privatliv är två av de förslag som kopplas till den sociala pelaren (läs mer här).

3.Hur ska klimatmålen nås?
De svenska partierna stödjer EU-kommissionens målsättning att EU ska vara klimatneutralt senast år 2050. De är också överens om att politiken behöver skärpas så att det målet nås tidigare. Men partierna har olika vägar för att nå detta mål.

Sverigedemokraternas toppnamn i EU-valet tycker att det råder en klimathysteri. Partiet står ändå som övriga partier bakom EU:s system med utsläppsrätter som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser.

Liberalerna vill införa en EU-skatt på koldioxid och en europeisk flygskatt. Övriga partier gillar inte tanken på att EU ska få beskattningsrätt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha flygskatt på nationell nivå, V föreslår en miniminivå inom EU för flygskatten.

Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna vill satsa på kärnkraft för att minska de fossila utsläppen. Centerpartiet och de rödgrönrosa partierna vill satsa på förnybara energikällor som bio-, vind-, vatten- och solenergi.

Socialdemokraterna vill att utsläppsreglerna ska vara lika för alla länder i EU, så att inte det går att konkurrera genom att strunta i klimatkraven – lika lite som att konkurrera med lägre lön-er och sämre villkor för dem som arbetar.

Europaparlamentet och de svenska partierna

Val till Europaparlamentet sker vart femte år. Totalt sitter det 751 politiker i parlamentet. De representerar 500 miljoner invånare i de 28 EU-länderna. Sverige har 20 ledamöter i Europaparlamentet. Om Storbritannien lämnar EU genom Brexit minskar antalet ledamöter till 705. Sverige får då en extra plats och utökar till 21.

I Europaparlamentet ingår de valda ledamöterna i grupper efter vilket parti de tillhör. De borgerliga partiernas grupper har majoritet. Blockpolitik finns inte på samma sätt som i den svenska riksdagen. De två största grupperna, borgerliga EPP och socialdemokratiska S&D, samarbetar ofta för att bilda majoritet.

GUE/NGL: Europeiska förenade vänstern/Nordisk grön vänster (från Sverige ingår Vänsterpartiet).

S&D: Progressiva förbundet av social­demokrater i Europaparlamentet (från Sverige ingår Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ).

De Gröna/EFA: Gruppen De Gröna/Europeiska fria alliansen (från Sverige ingår Miljöpartiet och Partiet Vändpunkt).

Alde: Alliansen liberaler och demokrater för Europa (från Sverige ingår Liberalerna och Centerpartiet).

EPP: Europeiska folkpartiets grupp (krist­demokrater) (från Sverige ingår Moderaterna och Kristdemokraterna).

ECR: Europeiska konservativa och reformister (från Sverige ingår Sverigedemokraterna).

EFFD: Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa (inga svenska partier ingår nu, SD var med till juni 2018).

ENF: Gruppen Nationernas och friheternas Europa.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.

Det här gör Europaparlamentet

  • Stiftar lagar. Europaparlamentet beslutar om EU-lagar tillsammans med minister-rådet (medlemsländernas regeringar). Om de inte är ense kan parlamentet stoppa lagförslag som ministerrådet vill genomföra.
  • Beslutar om budget. Europaparlamentet beslutar om EU:s budget tillsammans med minister-rådet. Parlamentet kontrollerar också hur EU-pengarna i budgeten används.
  • Granskar. Europaparlamentet granskar EU-kommissionen och andra EU-institutioner för att se till att de arbetar enligt EU:s regler. Parlamentet måste godkänna en ny kommission, och kan avsätta den.