Utstationeringsdirektiv, socialt protokoll och arbetsvillkorsregler.

Den senaste mandatperioden i Europaparlamentet har innehållit en rad frågor där arbetstagares rättigheter i arbetslivet ställts på sin spets.

På ett mycket tydligt sätt har då samtidigt konfliktlinjerna mellan höger och vänster synliggjorts.

Vanliga arbetares villkor på jobbet väger lätt för svenska högerpolitiker i Europaparlamentet.

Konsekvent röstar exempelvis moderater och kristdemokrater emot förslag som innebär en gemensam minimistandard för EU:s arbetsmarknad.

I fråga om utstationeringsdirektivet röstade man emot och det dessutom i strid med sin egen partigrupp.

De ändrade reglerna innebär att arbetare som är utstationerade i ett annat EU-land ska lyda under de regler som gäller i landet man är verksam i.

Det innebär också att arbetsgivaren måste stå för kostnader som boende och resa och inte får dra av för det på lönen.

Ett betydelsefullt beslut för principen om lika lön för lika arbete – och ett skifte mot den politiska syn som fram till nyligen var gällande i EU där sociala rättigheter var satt på undantag.

Men precis som M och KD röstade C och L emot förslaget och även de i strid med sin partigrupp.

Detsamma gäller även när Europaparlamentet röstade för att ett socialt protokoll skulle antas.

De borgerliga partierna röstade emot förslaget, liksom Sverigedemokraterna.

Så sent som veckan innan påsk röstade Europaparlamentet om arbetstidsdirektivet – ett viktigt direktiv som ger mer förutsägbara villkor för exempelvis bemanningsanställda.

Vid det tillfället röstade M, KD, SD, C, samt Liberalernas Jasenko Selimovic emot förslaget.

Detta röstbeteende framgår i rapporten Slaget om arbetsmarknaden – en granskning av de svenska Europaparlamentarikerna 2014–2019 skriven av EU-veteranen och frilansjournalisten Sigrid Melchior och utgiven av tankesmedjan Arena Idé.

En rapport som den som är intresserad av Europaparlamentets konfliktlinjer borde läsa.

Något man samtidigt får ge Europaparlamentarikerna är att de i stort sett röstar som de lovade inför förra EU-valet.

Inför stundande EU-val finns det alltså starka skäl att granska de löften som politikerna ger.

Men också att inse att det verkligen är viktigt att gå till röstlokalen den 26 maj.

Det Europaparlamentet röstar om kommer ha betydelse för svenska lagar och regler.

Väger arbetstagares rättigheter lätt för de politiker som sitter där kommer det få betydelse för industriarbetaren, byggarbetaren och undersköterskan.