I Sverige bor cirka två miljoner barn. Det är en stor och viktig del av befolkningen som vi vuxna har ansvar för – som föräldrar, i våra professioner och som medmänniskor. Synen på barn och barnets ställning i samhället har förändrats.

Barn ses inte längre som bihang till vuxna utan som individer med egna rättigheter och behov.

För nästan 30 år sedan undertecknade Sverige som ett av de första länderna i världen FN:s konvention om barnets rättigheter och om mindre än ett år börjar konventionen gälla som lag.

Samtidigt har FN:s barnrättskommitté kritiserat Sverige för brister i barnets skydd mot diskriminering, att skyddet för barn mot sexuell exploatering behöver stärkas och hur anmälningsplikten när barn far illa tillämpas.

Många av välfärdens medarbetare brinner för att göra ett bra jobb, inte minst för barnen.

Det handlar till exempel om socialsekreteraren som utreder en vårdnadstvist, polisen som utreder brott mot barn, sjuksköterskan som möter en pappa med psykisk ohälsa och läraren som har en klass med elever med olika behov.

Men varför brister det då när det gäller barnets delaktighet och inflytande i frågor och beslut som rör dem?

Det handlar om strukturella faktorer som att barn fortfarande inte ses som fullvärdiga medborgare som kan få makt och inflytande, att vi ibland vill skydda dem genom att inte prata om svåra saker eller att barnets rättigheter inte är synliggjorda i styrande dokument som budgetar, verksamhetsplaner eller samverkansavtal.

Vi behöver jobba på ett bättre sätt för att tillgodose varje barns rättigheter utifrån barnkonventionen och våra andra lagar.

Därför uppmanar vi arbetsgivare:

1.Gör barn och ungdomar delaktiga och ge dem makt
Involvera barn och ungdomar i att planera och utvärdera verksamheten och ta tillvara deras erfarenheter, synpunkter och förslag. Varje barn ska ges möjlighet att vara delaktig i beslut som rör dem.

2.Synliggör barnets rättigheter
Synliggör barnets rättigheter i budget, verksamhetsplan, beslut och andra styrande dokument så att chefer och medarbetare får ett tydligt uppdrag. Samverkan mellan olika verksamheter ska utgå från ett barnrättsperspektiv.

3.Utbilda chefer och medarbetare om barnrätt
Utbilda chefer och medarbetare och rusta hela organisationen med kunskap om vad barnkonventionen innebär för verksamheten. Ge chefer en nyckelroll i genomförandet av barnets rättigheter och se till att det finns stödfunktioner i organisationen, exempelvis barnrättsstrateger.

4.Ge chefer och medarbetare goda förutsättningar för att arbeta med utgångspunkt från barnets rättigheter
Säkerställ att chefer och medarbetare har barnrättskompetens med ett tydligt barnrättsbaserat uppdrag och en rimlig arbetsbelastning. Medarbetare vet vad som behövs i verksamheten! Ge dem förutsättningar som behövs för ett barnrättsperspektiv.

Vi tror att ett barnrättsbaserat arbetsliv leder till ett hållbart arbetsliv.

Medarbetare är ofta föräldrar och arbetsgivare har mycket att vinna på att ge dem stöd i att kombinera yrkesliv med föräldraskap.

Det rör allt från att möjliggöra ett tryggt uttagande av föräldraledighet till att inte lägga möten tidiga morgnar eller sena kvällar, så att alla kan var med.

En arbetsgivarepolitik som utgår från varje barns rättigheter och som främjar föräldraskap är helt enkelt en smart investering.