LIMA. Hugo Ñopo, peruansk ekonom som arbetar vid Internationella arbetsorganisationen ILO i Perus huvudstad Lima, säger att andelen kvinnor på arbetsmarknaden är låg, att arbetslösheten bland kvinnor är hög och att många kvinnor arbetar färre timmar per vecka utanför hemmet jämfört med männen.

– Det här är en obalans som ökar. När du tittar på den totala arbetsinkomsten i ett samhälle så står männen för två tredjedelar och kvinnorna för en tredjedel, säger han.

ILO:s globala lönerapport som publicerades 2018 slår fast att löneklyftan mellan könen inte kan förklaras bara med skillnad i utbildning och erfarenhet, utan att även kulturella faktorer spelar en stor roll.

– En stor del av skillnaderna är resultatet av diskriminering, stereotyper, omedvetna fördomar och den tid som kvinnor och män lägger på hushållssysslor, som i slutändan visar sig vara en begränsande faktor när det gäller arbetsprestation, säger Hugo Ñopo.

Eva Machado är talesperson i Peru för den globala gräsrotsrörelsen International Women’s Strike som bland annat genomförde strejker på Internationella kvinnodagen den 8 mars för att uppmärksamma kvinnors rättigheter.

Hon säger att latinamerikanska samhällen drar fördel av den kvinnliga arbetskraften när det råder ojämlika villkor samtidigt som kvinnors bidrag till ekonomin genom det hushållsarbete och omsorgsarbete de utför i hemmen och genom engagemang i lokalsamhällen inte erkänns.

Kvinnor säljer hantverk på en marknad i staden Antigua Guatemala. Merparten av de kvinnliga arbetstagarna i Latinamerika arbetar inom den informella ekonomin där löner och anställningsförhållanden är mer osäkra.

Minst 60 procent av de kvinnliga arbetstagarna i Latinamerika arbetar inom den informella ekonomin enligt FN-organet UN Women. Eva Machado säger att i Peru handlar det om 70 procent av de kvinnliga arbetstagarna.

Blanca García, 50, som kommer från ett område i Anderna, är en av många kvinnor som arbetar med hushållssysslor i flera olika hem i huvudstaden Lima. Hon är ensam om att försörja sina två barn och har ofta arbetsdagar som är längre än de åtta timmar som ska gälla enligt lag.

– Ibland har du tur och kan hitta en arbetsgivare som betalar dig en skälig lön och som följer lagen om åtta timmars arbetsdag. Men vanligtvis börjar jag arbeta sju på morgonen och är inte klar förrän sju på kvällen. Det är svårt men jag har inte hittat något annat sätt att få en inkomst.

Hon berättar att hon tjänar motsvarande 188 kronor per dag i genomsnitt.

En ny rapport som publicerades den 27 februari av Världsbanken visar att viktiga förändringar har skett i 187 länder under de senaste tio åren när det gäller det rättsliga skyddet i arbetslivet och för att komma tillrätta med könsdiskriminering. Främst handlar det om förbättrade villkor när det gäller löner, pensioner, tillgång till arbete, åtgärder mot trakasserier på arbetet, förbud mot uppsägning under graviditet och förlängd föräldraledighet.

Problemet är dock att lagstiftningen inte efterlevs på många håll.

Hugo Ñopo säger att samhället lägger kostnaden för föräldraskapet på kvinnor, medan det borde fördelas mer jämnt mellan män och kvinnor.

– En del av ansvaret är regeringarnas när det handlar om politiska beslut och lagstiftning. Men ett annat viktigt ansvar ligger på hushållen och fördelningen av uppgifterna bland de som lever under samma tak. Förändring sker inte över en natt, det tar ett tag. Men det är där politiska beslut kan påverka och så ett frö för förändring, säger han.