Kaffekopparna åker fram på köksbordet. Utanför villaområdet i utkanten av Västerås sträcker sig de åkrar och den skog som blir en del av vardagen för den som har fria arbetstider.

– Jag har kommit så nära det ideala jobbet man kan komma, säger Tomas Dömstedt, vars dröm om att få skriva på heltid har gått i uppfyllelse.

Men inte riktigt på det sätt han föreställde sig som ung.

– Då tänkte jag mig en allmän, vuxen publik. Så tänker man ju.

Det blev inte heller ett jobb som socionom, vilket han utbildat sig till.

I stället fick han deltidsjobb inom omsorgen och använde resten av tiden till att skriva.

Under ett läsprojekt för personer med utvecklingsstörning såg han behovet och glädjen, när de han jobbade med fick egna böcker som de kunde förstå och ta till sig.

Själv fick han idén att skriva en lättläst bok och hösten 1999, när han var 39 år, debuterade han med På rymmen från dagcenter.

– Den handlar om hur några personer med utvecklingsstörning tar tag i sina liv själva. Det fanns så otroligt lite skrivet ur det perspektivet.

Ungefär samtidigt vann han också förlaget Rabén och Sjögrens tävling med en ungdomsroman på vanlig svenska, och fick därefter ytterligare tre ungdomsböcker utgivna där.

Sedan har det fortsatt med lättläst litteratur. För fyra år sedan sade han upp sig från omsorgsarbetet och har nu tre skrivande ben att stå på.

Dels översätter han lättlästa faktaböcker från danska, dels skriver han egna lättlästa faktaböcker, som biografier om Zlatan, Olof Palme och Rosa Parks.

Och dels bearbetar han kända författares romaner från vanlig svenska till lättläst, till exempel Jens Lapidus Snabba cash.

– I 20-årsåldern var jag väldigt pretentiös och ville hitta snygga formuleringar. Det får man släppa och i stället förmedla en bra berättelse. Också många klassiker är enkelt skrivna, och trots det eller kanske på grund av det, har de blivit just klassiker.

En tjock bok på 300–500 sidor innehåller alltid en massa dökött, säger han.

– När man bearbetar till lättläst ser man till att få ett koncentrat. Då kan boken bli mer drabbande känslomässigt. Bara för att det är lättläst handlar det inte om ett blodlöst, fattigt språk.

Skrivandet fick också ett vidare syfte än den formuleringsglade 20-åringen såg för sig.

Att arbeta för att alla ska kunna ta till sig litteratur ser han som ett demokratiuppdrag.

– Att ha läst en klassiker – då är man med i gänget, säger Tomas Dömstedt, som just nu bearbetar Hjalmar Söderbergs Doktor Glas.

En arbetsdag med Tomas Dömstedt

9.00 Läser på

Första arbetspasset. Läser på om Anne Frank, inför den faktabok han håller på att skriva.

12.30 Paus

Lunch.

13.00 Promenad

Tar en promenad. Andra dagar kan det bli skidåkning, orientering, löpning. Eller så städar han, eller bakar, läser, hugger ved.

15.00 Mer jobb

Ibland blir det ytterligare ett pass med jobb på eftermiddagen, kvällen eller helgen. Ibland går det en hel veckodag utan jobb.

Om Tomas Dömstedt

Gör: Författare och bearbetare av litteratur till lättläst.

Ålder: 58 år.

Bor: Växelvis i Västerås och Hackvad utanför Örebro.

År i yrket: 20 som författare och fyra som bearbetare och översättare.

Utbildning: Socionomutbildning. Ingen i språk eller skrivande.

Lön: Tjänar ungefär som när han jobbade 75 procent inom omsorgen: 18 000 kronor i månaden i snitt förra året.

Bäst med jobbet: Att få hålla på med skrivande, ord och formuleringar. Liksom variationen och friheten.

Sämst med jobbet: Avsaknaden av arbetskamrater.

Att undvika i lättlästspråket:  Svåra ord, inskjutna bisatser, omvänd ordföljd, abstrakta uttryck, tvetydiga ord, ett stort persongalleri.