Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, insinuerar i en replik på ledartexten ”Nej tack till skattereform som ger låglönejobb” att jag förespråkar en chockhöjd skatt.

Och till viss del har han rätt. Precis som så tydligt sägs i textens avslutning behövs en skattereform i Sverige som ger jämlikhet. Inte en reform som ytterligare gynnar landets höginkomsttagare. Så ja, skatten behöver höjas.

Men det vore väldigt konstigt om Arbetets ledarsida uppmuntrade chockhöjningar för låginkomsttagare.

Det är snarare ett omtag kring skatter i allmänhet som behövs. Detta vet Timbro, liksom övriga tyckare i ämnet.

Men att som Timbro med fejkad omsorg om de fattiga laborera med inkomstskatter är att vilseleda fokus från det mest relevanta området för skatteförändringar.

Fokus bör istället flyttas till sådant som värnskatt, arvs- och gåvoskatt liksom skatter för företagares vinster. Sådant som kan återinföras eller ökas.

Men Timbro står på de rika företagens och höginkomsttagarnas sida, detta blir återigen tydligt i Lundbergs replik.

Sänkta löner välkomnas, skriver han uttryckligen. Och fler låglönejobb och lägre inkomster kommer bara leda till en sak. Mer utbredd och ännu djupare fattigdom bland vissa grupper i samhället.

Det är genom ett väl utbyggt välfärdssystem som levnadsstandarden kan öka. Och det inbegriper ett skattesystem som är både effektivt och jämlikt.

Men levnadsstandarden kan aldrig öka för de enskilda om inte deras inkomster är skäliga och arbetsvillkoren är bra.

Så gärna en skattereform. Men det kan aldrig vara med syftet att öka klyftorna och ge företagen större vinster. Det måste vara utifrån den enskilda löntagarens bästa.