Pjäsen följer fyra tjejer under ett dygn. Vad är det som händer?

– Iman, Mimmi, Ayida och Yayyah är fyra kompisar som träffas hemma hos en av tjejerna innan de ska ut och
festa på stan. Sedan sker en händelse – en av dem utsätts för ett rasistiskt påhopp – när de är ute på en klubb.

Vad är det du undersöker i pjäsen?

– Det jag har undersökt är om det är så att bara för att man delar identitetsmarkörer med varandra, betyder det att man har samma förhållningssätt till det som händer omkring en? De här fyra tjejerna reagerar ganska olika. Bara för att man är kvinna och svart betyder det inte att man reagerar som en och samma person.

Är det en föreställning om kampen mot rasism och sexism?

– Ja, men den handlar mer om strategier kring det än om själva kampen.  Hur man lever i vetskapen om att det alltid kan hända.

Det här är din debut som manusförfattare, hur har det varit att skriva för teatern?

– Det har varit en lång process. Arbetet startade redan 2015, då skrev jag 20 minuter för att kunna visa upp och efter att manuset gått vidare har texten utvecklats till en pjäs på en timme.