På grund av de minskade anslagen till Arbetsförmedlingen kommer man behöva säga upp ett stort antal personer under 2019. I dag inleddes förhandlingarna om personalneddragningarna.

– Jag trodde det skulle vara mer konkret, men det var det inte. Man håller fortfarande på att jobba fram en budget, säger Gunnar Carlson, ordförande för Seko inom Arbetsförmedlingen.

Enligt honom finns i dagsläget inga konkreta uppgifter om exakt hur många, eller vilka yrkesgrupper, som i slutändan kommer att drabbas.

Men det finns en stor oro hos de anställda.

– Folk mår dåligt här. Man vet ju inte om man får vara kvar eller inte. Så jag får många frågor om turordningskretsar och liknande. Men än så länge har jag inte så många svar, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.

– Det är redan många som börjar söka nya jobb.

Moderaterna och Kristdemokraterna har en uttalad ambition att lägga ner Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form.

Den budgetreservation de två partierna lämnat in och som vann omröstningen i riksdagen innebär stora neddragningar för myndigheten, såväl när det gäller den egna personalen som för de arbetssökande.

Förvaltningskostnaderna minskar med 900 miljoner, jämfört med det anslag som övergångsregering föreslog.

– Vi bedömer utifrån de politiska ambitionerna som finns i budgeten att vi måste påbörja en process om att minska antalet anställda med 2 200-2 400 medarbetare, för att vi under 2020 ska komma i ekonomisk balans, säger generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar.

I ett värsta scenario kan personalneddragningarna bli 4 500 under 2019 jämfört med 2018, eftersom uppsägningarna inte får genomslag förrän i slutet av året.

I ett sådant scenario skulle myndigheten vara i behov av att rekrytera från och med januari 2020.

Arbetsförmedlingen har nu vänt sig till övergångsregeringen med en begäran om en utökad anslagskredit, alltså att man ”lånar” pengar från 2020 års budget. Krediten är nu på tre procent, något myndigheten vill fördubbla till sex procent.

– Får vi ja på det så kan uppsägningarna stanna vid 2 200 tjänster. Annars blir det 4 500, säger Patrik Svensson, Arbetsförmedlingen presschef.

Samtidigt konstaterar han att de inte fått någon återkoppling från arbetsmarknadsdepartementet på begäran.

Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare, Natali Siali, är ärendet under beredning i regeringskansliet.

– Och vi kan tyvärr inte uttala oss om pågående ärenden, skriver hon i ett sms till Arbetet.

Så länge man inte får något svar på sin begäran har man bara M/KD-budgeten att utgå ifrån, enligt Patrik Svensson

– Då är ingångsvärdet 4 500 tjänster i övertalighetsförhandlingarna. Får vi sedan pengarna så kommer de som en trevlig överraskning.

Han påpekar samtidigt att det rör sig om bruttosiffror, där man inte tagit hänsyn till naturliga avgångar och liknande.

Kommer det bli aktuellt att lägga ner kontor?
– Ja, det tror jag. Åtminstone om vi måste säga upp 4 500. Då räcker det inte med osthyveln.

Läget kompliceras ytterligare av att det, i skrivande stund, inte finns någon regering på plats samtidigt som övergångsregeringen har begränsade möjligheter att fatta beslut som kan uppfattas som politiska.

Slutar regeringsförhandlingarna med en mittenregering finns det tydliga skillnader bland partierna i synen på Arbetsförmedlingen.

Centern och Liberalerna är inne på samma spår som M och KD: att myndigheten ska stöpas om i grunden och krympas rejält. Socialdemokraterna och Miljöpartiet talar om effektiviseringar av myndigheten, men inte alls i den omfattning som de borgerliga partierna.

Blir det i stället en M/KD-regering så står budgeten fast, även om man har möjlighet att bevilja mer pengar för att undvika det värsta scenariot.

Något Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, Elisabeth Svantesson, flaggade för i en DN-intervju i december.

– Den nya regeringen kommer ju också att kunna skjuta till pengar, om det är så att Arbetsförmedlingen kan visa upp en långsiktig plan på hur neddragningen kan genomföras med förskjutning, sade hon då.

M/KD-budgeten innebär även minskade anslag till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2,7 miljarder jämfört med övergångsbudgeten.

Arbetet har tidigare skrivit om att det innebär stopp för extratjänster och moderna beredskapsjobb samt utbildningskontrakt för unga, insatser som i dag omfattar runt 25 000 personer.

– Budgeten är bedrövlig. Den slår inte bara mot de anställda här, utan även mot de arbetssökande. Dels kommer servicen bli mycket sämre med färre förmedlare, dels när man drar ner på insatserna, säger ST-ordföranden Fredrik Andersson.

– Extratjänster är ju en effektiv åtgärd, där många går vidare till osubventionerade anställningar.

Han får medhåll från sin Seko-kollega:

– Det är allvarligt både för de arbetssökande och arbetsgivarna, hela samhället blir lidande av det, säger Gunnar Carlson.